Arbete handlar det om i det tyska valet nu på söndag. Den enda fråga tyskarna egentligen orkar intressera sig för är vem som kan göra något åt arbetslösheten.
Samtidigt är två tredjedelar av väljarna emot fler nedskärningar i välfärdssystemet enligt färska undersökningar – så vad ska de rösta på?



Ett tungt inlägg i valkampanjen kom i måndags då Volkswagen, Europas största bilfabrikant, hotar med att skära arbetsstyrkan med upp till 30 000 om inte ”stora och varaktiga” kostnadssänkningar införs för deras tyska fabriker.
Nyheten kom dagen efter den stora tv-debatten mellan förbundskansler Gerhard Schröder och utmanaren kristdemokraten Angela Merkel, en debatt som till stor del handlade om arbetslösheten. Men beskedet hade alls ingenting att göra med politik, hävdar företaget.
Det är främst Merkels CDU som utlovar än bättre villkor för företagen, bland annat minskad makt för facket, lägre arbetsgivaravgifter och avreglering av arbetsmarknaden, det vill säga lättare att avskeda.
CDU har åkt kana i opinionsmätningarna den sista tiden. Gapet på 20 procentenheter i början av sommaren mellan socialdemokraterna och kristdemokraterna har nu krympt till cirka sex procentenheter – CDU har halkat ner och SPD har segat sig upp.

Plankade Ronald Reagan
Valutgången ser alltmer osäker ut och därmed ökar spekulationerna kring vilka koalitioner som kan uppstå. Favorit är storkoalitionen mellan CDU och SPD.
Vem som egentligen vann den stora tv-debatten mellan Schröder och Merkel finns det delade meningar om. Däremot anser kommentatorerna överlag att Merkel gjorde ett stort misstag med sin blivande finansminister, Heidelbergprofessorn Paul Kirchhof, som gjort sig känd genom att vilja ha 25-procentig ”plattskatt” och sänkta pensioner. Schröder slaktade honom i debatten och nu tar alla inklusive Merkel hastigt avstånd från ”skattegurun”, ”stålmannen” som han kallades för någon vecka sedan. Denna kraftiga rekyl anses ha påverkat opinionssiffrorna.
Inte heller var det en pluspoäng att Merkels stab efter debatten tvingades medge att hon i sitt stiliga avslutningstal till väljarna – 20 miljoner tittare – plankat ett tal av Ronald Reagan från 1980 i en debatt inför presidentvalet.

Trötta på nedskärningar
Väljarna är oroliga. 85 procent oroar sig för framtiden, enligt undersökningar. Och fler nedskärningar av välfärden vill de inte se. Frågan är då vad de ska rösta på. Socialdemokraternas vändning till nyliberalism i mars 2003 med den ökända Agenda 2010, en början till slakt av välfärdsstaten, är oerhört impopulär. Därtill kommer Hartz IV, den lag som skär ner a-kassan från tre till ett år. Angela Merkels program är inte mer löntagarvänligt.
Det alternativ, Linkspartei PDS, som snabbt tagit sig upp i opinionsmätningarna och dessutom skrämt upp alla de etablerade partierna, kan kanske ta 30 procent i de östra delarna av Tyskland där arbetslösheten är dubbelt så stor som i väst och många säger sig vara ”trötta på kapitalismen”. I snitt kan det knappast bli mer än kanske 8 procent.
Men det är fullt möjligt att det nygamla vänsterpartiet blir det tredje största i riksdagen. Det har i alla händelser stjälpt över ända alla politiska beräkningar inför detta val.

Fattigdom via lagstiftning
Högre löner, lägre arbetstid, bättre socialförsäkringar hittar man i Linksparteis partiprogram som givetvis kallas populistiskt av motståndarna.
Skandallagarna Hartz IV ska bort, säger Linkspartei. Att a-kassan slås ihop med socialbidraget innebär att man hamnar under existensminimum. Det är bara fattigdom via lagstiftning.
Vårt förslag är enkelt och lätt att genomföra, hävdar partiet. ”I stället för arbetslöshet eller ”en-euro-i-timmen”-jobb föreslår vi riktiga sysselsättningar med en lön som går att leva på inom allmännyttiga och samhällsstödda verksamheter, till exempel kultur och vård.” Finansiering sker genom ett helhetsgrepp: slå ihop alla kassor för stödåtgärder, fonder, EU-bidrag etc.
Men först måste a-kassan höjas i väst och öst, och fribeloppen, i exempelvis pensionsförsäkringarna, och möjligheten att arbeta extra förbättras.

Social agenda
Mot Schröders Agenda 2010 sätter Linkspartei sin sociala agenda med arbetsfördelning genom arbetstidsförkortning, avlönade arbeten i stället för a-kassa och alla andra varianter samt minimilön på 1 400 euro före skatt.
Pengar ska in till samhällets utgifter: förmögenhetsskatten höjs liksom arvs- och gåvoskatt. Progressiv inkomst- och bolagsskatt införs. För inkomster rör sig den föreslagna skalan från 15 procent till marginalskatt på 50 procent för höginkomsttagare.
Linkspartei går mot strömmen i dagens Tyskland, men tilltalar uppenbarligen många väljare, däribland många unga.

Opinionssiffrorna måndag 12/9
CDU 39,90
SPD 33,33
De gröna 8,12
FDP 7,42
Linkspartei 8,45
Övriga 2,91
Källa: Wahlstreet
...tillbaka.