I framtiden kommer valet att stå mellan kvalitet och kvantitet vad gäller de svenska biblioteken. Anledning: Kommunerna får fler åtaganden i takt med att befolkningen blir äldre.
Det hävdar i alla fall Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening.

Biblioteken i Sverige får varje år över 70 miljoner besök. Det gör biblioteksväsendet till den överlägset mest utnyttjade kulturinstansen i landet. Trots det befarar Niclas Lindberg stora nedskärningar i framtiden eftersom en äldre befolkning leder till minskade kommunala resurser.
Det som främst upprör och oroar honom är att kulturminister Leif Pagrotsky inte så mycket som nämnde biblioteken när han presenterade sina nyårslöften. Det visar, enligt Niclas Lindberg, att Kulturdepartementet har glömt bort biblioteken och tar dem för givna.
– Biblioteken måste finnas med i diskussionen, säger han. Det finns inget beslut om att anslagen till biblioteken ska minska men det finns kommuner där de har gjort det. Därför är vi oroliga att det snart kommer ett sådant beslut.

Kvalitet vs kvantitet
Även om antalet biblioteksbesök är högt har antalet utlånade böcker konstant minskat under sju års tid. Niclas Lindberg ser det som en effekt av de nedskärningar som hittills gjorts.
– Antalet utlånade böcker minskar proportionellt med att antalet böcker i hyllorna blir färre, säger han. Böcker slits ut och facklitteratur blir snabbt inaktuell. Tyvärr finns det inte pengar till att fylla på i samma takt.
I valet och kvalet mellan kvalitet och kvantitet hoppas och tror Niclas Lindberg att man prioriterar kvalitet.
– Informationsmängden ökar hela tiden och befolkningen behöver bra bibliotek som kan serva dem med allt. För att förverkliga det måste man i framtiden ha färre bibliotek. Jag är orolig för att man väljer kvantitet och då har man inte råd att vara bra vilket är att göra befolkningen en otjänst, säger han.
Niclas Lindberg godtar att en förändring i framtiden kommer att vara nödvändig, eftersom har är tämligen säker på att det kommer att bli färre anslag till biblioteken. Därför vill han inte nu stå passiv och titta på, utan istället vara med och påverka hur förändringarna ska utformas.

Svårt för glesbygden
Niclas Lindberg är noga med att påpeka att det finns tydliga regionala skillnader i vilken bibliotekstäthet som behövs. I små glesbygdskommuner är det nödvändigt att ha kvar kommunbiblioteken, eftersom det ofta är långt till grannkommunens bibliotek. Blir det för långa avstånd finns det en stor risk att barn, äldre och funktionshindrade inte har möjlighet att besöka biblioteken i samma utsträckning som idag.
Det är tyvärr även i glesbygdskommunerna det är svårast att finansiera bra bibliotek. Niclas Lindbergs förslag är att dessa kommuner ska utöka samarbetet mellan kommunerna och bilda så kallade biblioteksförbund. På så sätt ska de kunna vidbehålla en hög standard eftersom lednings- och administrationskostnaderna blir lägre.

Lagbrott i skolan
Ett annat problem är skolbiblioteken. Enligt Bibliotekslagen ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek inom grund- och gymnasieskolan, eftersom det stimulerar elevernas intresse för läsning och litteratur samt tillgodoser deras behov av material för utbildningen. Trots det saknar var tredje grundskoleelev tillgång till ett skolbibliotek eller har endast ett som är obemannat.
– Skolbiblioteken har inget egenvärde, säger Niclas Lindberg. Men om det inte finns tillgång till ett sådant blir förutsättningarna för problemorienterad inlärning och pedagogiskt arbete i skolan sämre.
Enligt Niclas Lindberg är bristen på skolbibliotek främst ett storstadsproblem eftersom de i regel har fler elever i behov av särskilt stöd och då tyvärr inte har råd att prioritera skolbiblioteken.
...tillbaka.