Internationalen: KUNSKAP, KÄRLEK & KAMP

Viktor Pettersson Pirollo, nitton år, tillhör en av de största studentkullar som kommit ut i Sverige. 130 000 lämnar gymnasiet i år och går ut i
ett samhälle präglat av kris och växande arbetslöshet.

Viktor går sista terminen på samhällsprogrammet på Kärrtorps gymnasium. Men han hör till dem som har det bra förspänt just nu.
– Jag har redan skaffat mitt sommarjobb, på en sommaröppen restaurang här på Söder.
Viktor bor på Söder i Stockholm, och att han har sitt sommarjobb klart beror på att han arbetade på samma ställe förra sommaren.
– Några av mina kompisar har fått sommarjobb, men inte alla, säger han.

Pengar till sommarjobb
Av 320 ungdomar mellan femton och arton år som sökte sommarjobb 2008 på Södermalm fick ett 80-tal jobb under tre veckor genom stadsdelsförvaltningen. I år har S-gruppen inom förvaltningen krävt mer pengar till sommarjobb, men inte fått ja av den borgerliga majoriteten.
Och det blir knappast lättare för dem som lämnar gymnasiet. De allra mest aktuella siffrorna från Statistiska Centralbyrån, SCB, säger att arbetslösheten har ökat med två procentenheter på ett år, från mars förra året till mars i år. De två procentenheterna innebär 99 000 personer. Just nu är antalet arbetslösa 404 000 personer enligt SCB, 8,3 procent.
De siffror som nyss chockade allmänheten gick ut på att var fjärde ungdom mellan 15 och 24 år är arbetslös. Från förra året ökade arbetslösheten mest bland ungdomar, från nitton procent i februari förra året till nära 25 procent i februari i år. 148 000 ungdomar, näst sämsta siffror inom EU näst Spanien.
I april meddelade ABC att arbetslösheten bland ungdomar i Älvkarleby är högst i hela landet. 55,2 procent. Sedan kommer Tierp på 36,2 procent, Heby på 32,7 procent och Knivsta på 32.1 procent.
LO:s, TCO:s och Sacos Brysselkontor jämför med siffrorna för Nederländernas ungdomsarbetslöshet på 5,5 procent, Österrikes på 7,9 procent och Danmarks på 8,7 procent.
Viktor Pettersson Pirollo har för sin del bestämt sig för att läsa vidare.
Vill man börja jobba direkt efter gymnasiet bör man kolla in de yrkesförberedande programmen, säger Viktor. Då har man en bra chans att få jobb direkt.
– Fast nu måste jag plugga vidare för ett yrke som jag vill ha, som jag står ut med.
Varför gick du samhällsprogrammet?
– Jag hade ingen aning om vad jag ville jobba med när jag slutade nian. Men samhällsprogrammet var det bredaste, förutom naturvetenskapliga, om man vill gå vidare efter gymnasiet.
Och Viktor tycker att samhällsprogrammet var okej.
Men Viktor och några av hans kompisar planerar nu, precis som många andra, att först göra en resa.
– Vi tänkte jobba ihop pengarna nu, men det blir svårt att få jobb efter sommaren.
Det kommer det säkert att bli, men de fortsatta studierna är inplanerade till följande höst. Planerna är väl inte helt klara, men juridik står just nu högst på listan. De studierna är långa och Viktor funderar noga på om det verkligen är det han ska göra, innan han sätter igång på allvar.
Hur ska ett bra jobb se ut om du får välja?
– Grundintresset är det viktigaste. Sen måste det finnas en utmaning, att jag får ut något av det, utvecklas som människa. Och lönen spelar förstås in.
Vad är det för jobb som har status idag, vad säger folk?
– Ju högre lön, ju högre status, skulle jag vilja säga. Det är i alla fall så det låter. När jag själv började prata om att välja kriminologi fick jag höra att jobb som företagsjurist skulle ge högre lön.
– Själv skulle jag inte kunna tänka mig att sälja ut mina ideal för att tjäna mera pengar. Men sådana tankar finns nog, att det inte spelar någon större roll vad man gör bara man tjänar pengar.
Hur skulle dina ideal se ut?
– Ja, jag vill inte göra något för att trampa på andra eller suga ut dem. Jag vill hellre göra något som gagnar andra. Jag skulle inte kunna vara bolagsjurist åt till exempel Coca–Cola i Sverige, när jag vet vad bolaget gör med grundvattnet i Indien.

Ungdomsarbetslösheten minsakr inte
Arbetslösheten bland ungdomar är rekordhög just nu, och prognoserna visar på allt högre siffror. Detta är ingenting nytt, ungdomsarbetslösheten var hög långt innan den nuvarande krisen slog till. I januari 2007 låg den på tjugo procent. Ett år senare låg den på 21 procent. Då hade alliansregeringen sedan ett halvår infört skattesubvention för anställda mellan 19 och 24 år.
I mars skriver Stefan Carlén, förbundsekonom på Handelsanställda, i LO-tidningen att ”alliansens skattesubvention har inte minskat ungdomsarbetslösheten. I stället ska den betraktas som ett bidrag till ökade vinstmarginaler för företagen.”
Detta som ett svar på ett moderat inlägg i tidningen som hävdar att socialdemokraterna vill göra det dyrare att anställa ungdomar: ”införa en ungdomsskatt vid sämsta möjliga tidpunkt”.
Svårast att komma in på arbetsmarknaden blir det för dem som inte går gymnasiet eller lämnar gymnasiet utan slutbetyg, vilket också konstateras av en färsk LO–rapport om ”Unga vuxnas väg till arbetslivet”. Enligt denna rapport låg arbetslösheten mellan 15 och 19 år på 32 procent förra året, och gruppen 20 till 24 år ligger på cirka 14 procent.
Så vad fick Viktor och hans jämnåriga veta i skolan om det kommande arbetslivet?
Nu har du snart tolv år bakom dig i skolan. När började skolan prata om jobb? Var det på högstadiet?
Viktor tvekar inte:
– Aldrig. Jag kan inte minnas att någon nånsin har kommit med någon yrkesvägledning. Syo pratar om hur man söker till högskolan och andra praktiska grejer.
Vad säger folk, är det viktigt vilken funktion ens jobb har i samhället?
– Vad jag har hört verkar den frågan rätt oväsentlig för de flesta. Alla vill ha ett roligt jobb, men det är nog pengarna som är främsta drivkraften. Men om jag nu ska utbilda mig ska det vara till något som jag verkligen kan stå för. Jag vill förstås också få det bra ställt ekonomiskt, men det är inte min absoluta drivkraft.

...tillbaka.