Ekonomen Dick Forslund talar om krisen och sin nya avhandling.
Dick Forslund har just disputerat på en avhandling inom företagsekonomi.
Hit med pengarna heter den och handlar om hur vi alla har uppfostrats i vårt förhållande till pengar och sparande.
Och den kommer ju rätt lägligt mitt i en internationell finanskris.

Krisen, ja.
– Det här är krisen med stort K, säger Dick Forslund.
– Recessionen är redan ett faktum. Man brukar räkna med att den ekonomiska tillväxten sjunker under genomsnittet två kvartal i följd… Om produktionen krymper i absoluta tal, kan den tänkas gå över i en depression, något som diskuteras i hela världen just nu.
– Det talas redan om statsbankrutter. Island tycks redan vara där, och Ungern ligger illa till.
Dollarn har stigit, vilket betyder problem för de utvecklingsländer som har lån att betala av på, som ska betalas i dollar.
– Om dollarn var värd sex kronor i våras har den stigit till åtta kronor i dag, säger Dick Forslund.
– Det är en ökning på 33 procent, vilket blir mycket dyrt för låntagarna.
Finanskrisen drabbar också enskilda, som inte får del av några stödpaket.
– En av sex husägare i USA klarar inte längre sina räkningar. Visst skulle det vara möjligt att lägga om lånen på trettio år med en fast låg ränta på säg fem procent, men det sker inte.
– Det är utopiskt att föreslå något sådant, men visst har sådana förslag framförts i USA.

Hit med pengarna heter din avhandling, varför då?
– Det är helt enkelt kärnpunkten i det finansiella systemet, säger Dick Forslund.
Mer kortfattat kan det inte sägas, och den nuvarande krisen kanske är ett bara alltför tydligt skolexempel på denna sanning.
Karl Marx formulerade samma sak på 1800-talet ungefär så här, enligt Dick Forslund: ”Såsom hjorten trängtar till vattenbäckar, så törstar kapitalisterna efter pengar.”

Och avhandlingen handlar om?
– Den handlar om uppfostran av den breda befolkningen vad gäller pengar, sparande, finans…
Dick Forslund tar ett par exempel: Den tidning som spreds i de gamla folkskolorna från år 1926., Lyckoslanten, var en del i denna folkuppfostran. Barnen skulle lära sig att spara och fick på ett pedagogiskt och trevligt sätt lära sig vilka hemska saker som kunde hända den som var slösaktig. Spara och Slösa hette flickorna som fick stå för alternativen.
Den delas fortfarande ut av Swedbank i 530 000 exemplar till barn i 9-12-årsåldern. ”Den ska vara både kul och lärorik samt inspirera lärare i undervisningen om ekonomi och pengar”, skriver Swedbank på sin hemsida.
De som såg reklamfilmerna för val inom premiepensionsystemet för några år sedan, fick följa en ung man som vägrade välja vilken restaurang han skulle gå till, vilken mat han skulle äta, vilken buss han skulle ta hem, och allt slutade i katastrof. Moral: det är bra att välja.
– Det fanns inga rationella argument för vilka val man skulle göra inom systemet. Ingen kunde veta vilka val som var bra eller dåliga, säger Dick Forslund.
– Men vi måste lära oss att välja. Alltså grep man till känslor i stället för argument.
Den här avhandlingen behöver man inte vara ekonom för att förstå, säger författaren. Däremot vill han gärna att läsaren ska ta ställning. Läsaren får själv ta ansvar för att inte acceptera systemet där det högsta värdet handlar om att maximera pengar.
– Vi återskapar systemet med våra små handlingar, säger Dick Forslund.
Kanske denna avhandling kan vara ett lämpligt tillfälle att ta sig en funderare över ens egen inställning till pengar, och hur man har fått den.



...tillbaka.