Alliansregeringen talar om vikten av jämställdhet. Finansminister Anders Borg kallar sig feminist. Och positionen jämställdhetsminister finns alltjämt kvar. Men vad har regeringens politik egentligen betytt för kvinnor? Gunvor Karlström ger här en sammanställning över några av de viktigaste förändringarna regeringen infört, och kommenterar vasst: Dess jämställdhetspolitik är inte särskilt imponerande.

Ett bra exempel är vårdnadsbidraget, som inte är avsett att förbättra jämlikheten, detta enligt jämställdhetsministern själv, Nyamko Sabuni. Däremot är det bra för valfriheten, sade hon i en intervju förra året.
Kommunerna får själva bestämma om de ska införa vårdnadsbidraget, 3 000 kronor per barn som inte utnyttjar kommunalt finansierad förskola ska en hemmavarande förälder få. Kritiken har varit hård, både från oppositionen och från borgerliga feminister. Till TT sade Birgitta Ohlsson från folkpartiet:
– Som feminist kan man inte se det som annat än en kvinnofälla.
Det kan betyda att de kommunala förskolorna krymper, att många barn inte går i förskolan, att många kvinnor hamnar utanför arbetslivet.
Jämo undersökte vad som hände i Finland och Norge som båda har infört vårdnadsbidrag. Av dem som valde bidraget var 95 procent kvinnor, och de flesta var lågutbildade.

Vill ändra lagen
Regeringen vill också ändra i jämställdhetslagen.
Jämställdhetsplaner ska enligt regeringens förslag göras på arbetsplatser med mer än 25 anställda, inte som idag med fler än tio anställda. Istället för varje år ska planen göras var tredje år.
Det låter som ett steg tillbaka. Och Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, Anne-Marie Bergström, beklagar också förslaget.
Nu är det förstås bara en tredjedel av arbetsgivarna som verkligen följer lagen. Men att regelbundet kontrollera att de anställda har lika lön för likvärdigt arbete oberoende av kön är faktiskt av intresse. När Jämo förra året startade sin Miljonkampanj – att kontrollera lönerna för en miljon anställda – gav det resultat. Efter en tid visade det sig att 3 000 kvinnor och 300 män plötsligt fick upp sin lön med en tusenlapp. Arbetsgivarna hade upptäckt ”osakliga” löneskillnader, det vill säga att de berodde enbart på könet och inte på kompetens, erfarenhet eller liknande.
”Ett historiskt steg bakåt i den svenska jämställdhetspolitiken”, sade vänsterpartisten Josefin Brink till Aftonbladet om regeringens ändringar i jämställdhetslagen.
Jämställdhetslagen gäller både kvinnor och män. Men när det gäller löner är det kvinnorna som släpar efter, enligt all tillgänglig statistik.
Regeringen är däremot intresserad av betyg och kontroller på andra områden, som jobb och i skolor. Det är dags att kontrollera om barnen verkligen är hemma när mamma vabbar (vård av sjukt barn). Två gånger av tre är det mamma som stannar hemma. Detta är ett kostsamt och tidsödande system med intygsskrivande, men det har fått understöd av en mediakampanj om fusk och slöseri inom bidragssystemen.
Kvinnor är långtidssjuka mer än män. Och nu tänkte regeringen att inga långtidssjuka skulle få mer än 75 procent i sjukförsäkring efter ett år. Den som tagit privat försäkring eller hade facklig försäkring för att få upp ersättningen vid långtidssjukskrivning skulle få bidraget minskat med samma summa.
Regeringen fick backa i stor stil. Inte ens Svenskt Näringsliv var för förslaget, inte heller Försäkringskassan.
Kommunals ombudsman med ansvar för försäkringsfrågor, Inger Hjärtström, var mycket kritisk.
Hon framhöll att förslaget skulle slå hårt mot dem som har lägst inkomst, eftersom de redan nu har lägst ersättning när de är sjuka.

Diskvalificerar från a-kassa
Tidningen Dagens Arbete har tittat på regeringens jämställdhetspolitik och funnit att även om ”jämställdheten ska genomsyra hela politiken” så finns det undantag. Arbetsmarknadspolitiken.
Arbetslöshetsförsäkringen görs om och kraven skärps. Det är inte längre självklart att ett halvtidsjobb ger rätt till a-kassa. Två tredjedelar av dem som faller på det höjda arbetsvillkoret är kvinnor, skriver Dagens Arbete. Och inte ens jämställdhetsministern begriper sig på reglerna.
Hon tror att halvtidsarbete kvalificerar till a-kassa. Men, förklarar Dagens Arbete, några dagar med vård av sjukt barn eller egen sjukfrånvaro kan diskvalificera den som jobbar halvtid från a-kassa. Det är bara den arbetade tiden som räknas.
Tre av fyra som arbetar deltid är kvinnor, de är oftast hemma med sjuka barn, och de är sjuka oftare än män. De nya reglerna drabbar alltså främst kvinnor.
Och reglerna skärps igen: deltidsarbetslösa får bara stämpla i 75 dagar. Fyra av fem deltidsarbetslösa är kvinnor.
Detta ska ”sätta press på arbetsgivaren”, menar jämställdhetsminister Sabuni. Hittills har arbetsgivarna kunnat lita på att staten går in och fyller ut för de deltidsanställda.
Men ingen vet om detta verkligen kommer att hända, om arbetsgivarna kommer att känna sig ”pressade” att ordna heltidsjobb.
Detta var bara några exempel, men det ser nästan ut som om regeringen har tänkt igenom sina förslag noggrant för att det ska slå rejält mot kvinnorna. Särskilt mot de kvinnor som redan sitter illa till på arbetsmarknaden.
...tillbaka.