SAC har kritiserats hårt från olika håll för att nyligen ha upprättat ett register över papperslösa arbetare som sägs skapa en låglönemarknad och en konkurrenssituation mellan arbetare.
– De hjälper till att skapa underbudskonkurrens och utnyttjande av arbetskraft, säger Ung Vänsters ordförande Ida Gabrielsson.
– Det finns en stor okunskap om hur registret fungerar, säger SAC:s Ruben Tastas-Duque.

Den 14 oktober röstade 250 SAC-medlemmar för att upprätta ett register som ska reglera löner för utsatta arbetare, framförallt papperslösa. I registret kommer enbart ”personer som tillhör arbetarklassen och som inte utövar som yrke att förtrycka arbetarklassen” att godtas som medlemmar. Syftet med registret är att kunna slå fast minimilöner och blockera de arbetsgivare som inte följer löneavtalen. SAC:s minimikrav är 75 kronor netto i timmen.
– Till att börja med vill jag förklara att det här är ett register för att registrera arbetsplatser och arbetsgivare så att deras minimilöner ska gälla, säger Ruben Tastas-Duque, en av initiativtagarna till registret.
Det ideala utövandet av registermetoden, som SAC kallar den, är att SAC fastställer priset på arbete (minimilönen), och när arbetsgivaren gått med på detta är det ett LS, lokal samordningorganisation, som bestämmer vilka som får anställas och avskedas. De anställda utser själva sina arbetsledare ”och berövar därmed arbetsköparen dennes rätt att leda och fördela arbetet”. SAC kvalificerar detta med att ”styrkeförhållandena och sammanhållningen avgör ifall detta lyckas eller ej”.
SAC tycker att detta är mycket bättre än kollektivavtal. ”Papperslösa tar makten över lönen”, är rubriken på en artikel i tidningen Arbetaren som beskriver nylanseringen av denna syndikalistiska registeridé från 1913.
– Skillnaden mot kollektivavtal är att vi kan kräva högre löner. Vi fastställer en nettolön, sedan är det upp till arbetsgivaren att se till att bruttolönen är tillräckligt hög för att nå upp till det belopp vi fastställt, säger Ruben Tastas-Duque.

Ung Vänster kritiserar
Men alla håller inte med. ”SAC organiserar blatterean”, skriver Ung Vänster i ett skarpt uttalande.
– Det finns antagligen en behjärtansvärd bakgrund till registret, men konsekvensen blir att SAC faktiskt hjälper till att skapa en underbudskonkurrens och ett utnyttjande av arbetskraft, säger Ida Gabrielsson från Ung Vänster till Internationalen.
Hon menar att det bästa skyddet för papperslösa arbetare skulle vara starka kollektivavtal, och att avkriminalisera arbete för papperslösa så att de kan driva lönekrav retroaktivt, vilket är en idé som LO fört fram.

Men finns det inget som är bra med registret?
– Nej, det gör det inte. Och det är väl SAC:s stora problem – att eftersom de inte har en parlamentarisk politisk gren, tänker de försöka använda fackliga strategier att lösa alla samhällsproblem, säger Ida Gabrielsson.
Istället, menar hon, borde det övergripande kravet vara rätt till asyl, och stöd borde ges till de organisationer som arbetar med denna fråga på ett politiskt plan. På ett fackligt plan måste kampen föras inom kollektivavtalens ramar, för att förhindra konkurrens mellan arbetare.
– Man måste kämpa för kollektivavtal och de lösningar som den svenska modellen ger, annars hotar vi den vilket blir till arbetsgivarnas fördel, säger hon.
– Det är märkligt och synd att SAC går in och hjälper regeringen med att skapa en låglönemarknad.
LO, som inte alls organiserar papperslösa arbetare, är också starkt kritiska.
– De legitimerar arbetsgivarens utnyttjande av arbetskraften och de säger till sina andra medlemmar att det är okej att vissa tjänar mindre än vad de gör. Det blir konstigt, tycker jag, att organisera två grupper som konkurrerar med varandra, säger Thord Pettersson, som jobbar med frågan om papperslösa inom LO, till tidningen ETC.

SAC avvisar kritiken
Men Ruben Tastas-Duque förstår inte kritiken.
– Våra lägsta löner är kollektivavtalens lägsta, säger han.
– Det råder stor okunskap om vad registret är och hur det fungerar. Vi är helt oförstående inför kritiken, den är helt osaklig. Som om vi skulle ge en lista till arbetsgivarna över folk som är till salu – det har vi ju inte gjort!

Handlar denna fråga egentligen inte om olika löneförhandlingsmodeller, eller kollektivavtalens för- och nackdelar? Mer än om papperslösa arbetare?
– Jo, delvis handlar det om olika sätt att bedriva klasskamp och att förhandla löner och arbetsvillkor. Men det är inom den papperslösa gruppen som denna metod är ofta den enda gångbara och där skillnaderna (fördelarna) med registermetoden syns bäst, säger Ruben Tastas-Duque.
...tillbaka.