Internationalen: KUNSKAP, KÄRLEK & KAMP

I Afghanistans parlament sitter krigsherrar och knarkbaroner som borde ställas inför rätta.
Detta säger Malalai Joya, 29-årig parlamentsledamot, högt och tydligt, i just detta parlament.
Fast just nu är hon suspenderad för resten av mandatperioden.

Malalai Joyas historia är värd att berätta.
Först valdes hon 2003 av sin hemprovins Farah till Loya Jirga, den konstituerande församling som skulle fastställa den nya konstitutionen.
I december samma år höll hon sitt snabbt världsberömda tvåminuterstal i denna församling.
Det sitter skurkar i denna församling sa hon. Skurkar som ifrågasätter denna Loya Jirgas legitimitet. Det är de som fört vårt land till denna situation.
Hon avslutade med:
– De borde ställas inför nationella och internationella domstolar. Även om de blir förlåtna av vårt folk, det barfota afghanska folket, så kommer historien aldrig att förlåta dem.
Det blev kalabalik i församlingen. Mujaheddin kom rusande och vrålade otidigheter.
Talmannen krävde att hon skulle be om ursäkt, vilket hon inte gjort än i dag.
– De kallade mig prostituerad, otrogen, kommunist och försökte tvinga mig att be om ursäkt, men jag dör hellre än tar tillbaka mina ord, sade Malalai Joya.

Näst högsta röstetalet
I stället valdes hon 2005 till parlamentet med det näst högsta röstetalet i en, som BBC uttrycker sig, avlägsen och rätt konservativ landsända, Farah-provinsen.
Hon var en av 249 i det nya Wolesi Jirga.
– Mitt mål är att avväpna krigsherrarna helt och hållet och att föra krigsförbrytarna inför rätta, sade hon när det var bekräftat att hon fått en plats i parlamentet.
Återuppbygget av landet och kamp för kvinnornas rättigheter var andra frågor hon ville föra fram.
Att nära hälften av de nya parlamentsledamöterna var krigsherrar med bakgrund i krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten var mångas bedömning. Enligt Human Rights Watch är upp mot 60 procent av delegaterna krigsherrar eller deras ombud.
Och väljarna i hennes hemprovins, också männen, hade insett att hon talade sanning. Dessutom vågade hon säga emot krigsherrarna, något som inte ens männen vågar. Och hon har uppenbarligen stöd: i januari 2005 gjorde den afghanska oberoende människorättskommissionen en opinionsundersökning som visade att 90 procent av afghanerna vill att de som brutit mot mänskliga rättigheter inte ska kunna väljas till politiska uppdrag.

Hennes liv förändrades drastiskt när hon hade sagt sin mening. Hon skaffade sig på ett ögonblick många mäktiga fiender. Hittills har hon överlevt fyra mordförsök, hon har ingen fast bostad, sover aldrig mer än en natt på samma ställe, förflyttar sig aldrig utan livvakter och går då klädd i burka, det hatade plagget, för att inte bli igenkänd, allt detta enligt mediarapporter.
I maj i år röstade Wolesi Jirga för att suspendera Malalai Joya för resten av mandatperioden. Hon påstods ha brutit mot artikel 70 som förbjuder parlamentsmedlemmar att kritisera varandra (en paragraf som Malalai Joya säger var skriven speciellt för henne). Och Human Rights Watch påpekade att parlamentsledamöter ofta kritiserade varandra men att ingen annan blivit suspenderad.
I en TV-intervju hade hon jämfört parlamentet med ett stall eller ett zoo och sagt att åsnor och kor åtminstone var till någon nytta.
I juni arrangerades en internationell aktionsdag till stöd för henne i bland annat USA, Europa, Australien och Kanada.
Malalai Joyas bakgrund ger lite av förklaringen till hennes starka engagemang för Afghanistans kvinnor. Familjen flydde från Afghanistan 1982, då var hon fyra år. Fadern var medicine studerande men tvingades avbryta studierna (pappa var demokrat, säger hon). Hon är äldst av tio syskon och växte upp i flyktingläger i Iran och Pakistan. OPAWC, Organisation of Promoting Afghan Women’s Capabilities, arbetade i lägren och blev hennes chans till utbildning och till att börja undervisa andra kvinnor i att läsa och skriva.
När Sovjet drog sig tillbaka återvände hon till Afghanistan 1998. Detta var under talibanregimen, och hon arbetade underjordiskt med barnhem och vårdkliniker.

Har många fiender
Hon är numera gift, men träffar sällan sin man enligt egna uppgifter.
Idag har hon många fiender men också brett stöd bland befolkningen. Hon är vårt hopp, vår ledstjärna, viskar man, den enda som står mellan oss och krigsherrarna.
Hennes politiska motståndare anklagar henne bland annat för att vara medlem i Rawa, Revolutionary Association of the Women of Afghanistan.
Det är hon inte, säger hon, men “Rawa stöder mina åsikter och det är jag tacksam för”.
Nu i september säger Friba, en talesperson för Rawa, till Telegraph att “Joya är en av de få människor i Afghanistan som modigt har tagit upp de viktiga frågor som betraktas som tabu i vårt samhälle. Det är farligt att ta upp sådana frågor”.
Och hon tillägger att “ingen annan har offentligt vågat kalla jihadfundamentalisterna för brottslingar”.

Malalai Joya har varit på resa världen runt den senaste tiden. Hon har bland annat varit i Kanada och USA för att tala mot kriget och ockupationen.
Elsa Rassbach intervjuade henne i september i år när hon besökte Tyskland, inbjuden av vänsterpartiet Die Linkes parlamentsgrupp, för att träffa regeringsrepresentanter och berätta om läget i Afghanistan.
Till Elsa Rassbach sade Malalai Joya att hon hade ett klart budskap till det tyska folket: att Tyskland skulle ta avstånd från USA:s Afghanistanpolitik som är “ett hån mot demokratin”. Och “kriget mot terrorismen” är också ett hån, ansåg hon, liksom USA:s stöd till den nuvarande regeringen i Afghanistan, som “domineras av terroristerna i Norra Alliansen”.
– Vi bör komma ihåg att det var USA som från början stödde talibanerna och byggde upp dem, och USA stöder också Norra Alliansen.
Men utrikesutskottet i Bundestag ville inte träffa Malalai Joya, säger hon, och undrar varför de bjuder in krigsherrarna och politikerna som inte talar sanning att tala i Bundestag, i stället för att höra en röst från det afghanska folket.
– De har ju tyska trupper i Afghanistan så det är deras ansvar att försöka förstå vad som händer där.

Rakt på sak
Däremot talade hon vid en konferens som ordnades av vänsterns parlamentariska grupp, i en fullsatt sal i parlamentsbyggnaden. Enligt Junge Welt talade hon rakt på sak om kvinnornas situation och om USA:s politik i hennes hemland.
– USA och dess västallierade har befriat Afghanistan från talibanerna, men fört andra fundamentalistiska brottslingar till makten, den så kallade Norra Alliansen.
– De är krigsherrar och knarkbaroner, och även Human Right Watch kallar dem krigsförbrytare. Men i stället för att åtalas vid internationella domstolar har de höga poster i Hamid Karzais regering.
– Kvinnornas problem är inte burkan, sade hon också.
– De behöver vatten, mat, hälsovård och framför allt utbildning.
Det är Afghanistans kvinnor som hon alltid tänker på och arbetar för. Amnesty International säger i en rapport att “Våldet mot kvinnor och flickor finns överallt i Afghanistan, få kvinnor kommer undan våld eller hot om våld”. Det de riskerar är “att rövas bort och våldtas av beväpnade män, att användas som handelsvaror för att göra upp dispyter och skulder. Och varje dag möter de diskriminering från alla delar av samhället och från myndighetsrepresentanter”.
Den genomsnittliga livslängden för kvinnor är 45 år, en av de lägsta i världen. Mödradödligheten är 60 gånger högre än i industriländer. Varje minut dör två kvinnor av graviditetsproblem. Mellan tre och fjorton procent av kvinnor kan läsa och skrivaa.

Besökte Australien
Malalai Joya besökte Australien i mars i år, och talade också där för att Australien borde frigöra sig från USA:s politiska linje.
Till Daily Telegraph sade hon att USA ”bytte ut talibanernas ondska mot mördarna från Norra Alliansen som begick mängder av brott mellan 1992 och 1996… och nu har de kommit till makten med stöd av USA och dess allierade, under demokratins täckmantel.”
I Australien talade hon också på internationella kvinnodagen i Sydney.
Det som gör henne mest rasande just nu, berättade hon i Australien, är att parlamentet antagit en amnestilag som ska skydda krigsherrarna i parlamentet mot anklagelser för krigsförbrytelser de senaste 25 åren.
Malalai Joya har dränkts i internationella priser och utmärkelser, bland mycket annat mottagit staden Florens Gyllene lilja, nominerats till Nobels fredspris 2005, blivit Årets kvinna i Italien 2004, och nu i september nominerats av EU-parlamentet till Sacharovpriset för tankefrihet.
Men så här säger hon själv:
– Situationen i Afghanistan och kvinnornas ställning kommer inte att förbättras förrän krigsherrarna är avväpnade och terroristerna, både för och mot USA, har avlägsnats från den politiska scenen. Och det är det afghanska folkets ansvar att genomföra detta.
– Jag tror att ingen nation kan befria en annan nation. Befrielsen måste komma genom det egna folket. Vår historia är ett lysande exempel på befrielserörelser och demokratiska rörelser, och på starka kvinnliga ledare.
– Jag kommer att fortsätta att tala, eftersom det inte finns någon rädsla i min själ längre. Jag har sett för många sorger. Kanske det är mig de kommer att döda, men efter mig kommer andra med än starkare röster.
...tillbaka.