Internationalen: KUNSKAP, KÄRLEK & KAMP

Så var det dags igen. Börsen åker berg- och dalbana. Det började med problem på den amerikanska marknaden för bostadslån. På ett par veckor skapades en global finanskris. Hur är det möjligt ? Benny Åsman går igenom mekanismerna bakom krisen.

I månader har finanspressen rapporterat om problem på den amerikanska bostadsmarknaden. Priset på egnahem och bostäder sjunker och räntekostnaderna går upp. Låntagare hamnar i kläm när avbetalningarna når över smärtgränsen. Många tvingas begära personlig konkurs och lämna sina hem. Om detta vore det enda problemet skulle ingen prata om kris. Men giriga banker har gapat över mycket och lånat ut pengar till höger och vänster utan att bekymra sig om riskerna.
Förr lånade banker ut kundernas insatta pengar och tog ensamma risken att en låntagare skulle visa sig oförmögen att uppfylla betalningsvillkoren. Då kunde också banken föreslå en omstrukturering av lånet och en saneringsplan för kunden. Men sedan ett tiotal år tillbaka fungerar det inte så. Smarta finansingenjörer har utvecklat metoder för att sprida riskerna till andra aktörer. Så kallade CDO:s (Collateralized Debt Obligation), ett sorts värdepapper som bankerna säljer till spekulanter och fritar banken från allt risktagande. Trodde man.

Lån till vem som helst
Så här fungerar det: Bolåneinstitut ger lån till i stort sett vem som helst oavsett kreditvärdighet. Många av dem gav lån på villkor som får det svenska bolaget BlueSteps lånevillkor att framstå som järnhårda (se Internationalen 19 april 2007). Sedan säljer de lånen till hugade banker. Lite kommission på vägen skapar vinster både för lånemäklarna och bankerna. Sedan omvandlar bankerna lånen till CDO:s som köps framför allt av högriskfonder, så kallade hedgefonder, och privata kapitalfonder. Eftersom många lån packas samman och sedan splittrats upp i småbitar och omvandlats till CDO:s, ansågs det i stort sett riskfritt att handla med dessa värdepapper. Kreditvärderingsinstitut som Standard&Poors gav högsta betyg till dem. Affärsidén är den följande: Om den som lånat pengar till att bygga sitt hus klarar av lånet tjänar ägarna av CDO:s stora pengar. Om låntagaren går i konkurs är det ägarna av CDO:s som står för förlusterna. I mitten av kedjan gnuggade bankerna händerna i tron att alla risker lagts utanför bankens bokföring. Men när hedgefonder med stora skulder till bankerna går i konkurs kommer kreditriskerna tillbaka till bankerna via bakdörren. Många storbanker äger dessutom själva hedgefonder som investerat stort i CDO:s. Deutsche Bank och franska BNP sitter med en häftig nota på grund av sin överdrivna girighet.

Så länge priserna på bostadsmarknaden steg fungerade allt perfekt. Även de som egentligen inte hade råd men ändå lånat till ett husbygge kunde klara av räntor och amorteringar så länge värdet på huset steg. Men när botten gick ur bostadsmarknaden i mitten av 2006 började allt fler låntagare att få problem. Bolåneinstitutens inkomster minskade i takt med låntagarnas konkurser. Bankerna ströp krediterna och nu har ett hundratal amerikanska bolåneinstitut gått omkull. Värdepappren CDO:s blev därför plötsligt ett mer tveksamt investeringobjekt och när ett par hedgefonder i USA gick omkull blev det tvärstopp. Ingen ville längre ta ens med tång i CDO:s.

Ledde till börskris
Här kommer förklaringen till varför lånkrisen lett till börskris: Stora hedgefonder kunde inte längre få kredit från banker som upptäckt att de inte längre visste vilka som satt på riskabla värdepapper. För att skaffa kontanter tvingades därför hedgefonder och andra storspekulanter till panikutförsäljning av aktier, vilket naturligtvis satte igång ruschen utför på världens samtliga börser. Som vanligt hoppar sedan småsparare på tåget när det redan fått upp farten och säljer ut med stora förluster.

Om allt detta bara höll sig inom ramarna för finansvärldens aktiviteter vore det inte mycket att skriva om. Effekterna på den verkliga ekonomin, produktion och sysselsättning, skulle knappt märkas. Spekulanter och lånehajar bränner fingrarna, desto bättre kan vi säga. Men tyvärr finns det stor risk för att miljontals vanliga människor kommer att drabbas. Ett är redan säkert. Närmare två miljoner amerikanska familjer kommer att förlora sina nybyggda eller nyköpta hem. Med skärpta kreditkrav från bankerna kan de amerikanska hushållen också tvingas att skära ned på sin konsumtion och därmed sänka tillväxten i den reella ekonomin. För att stämma i bäcken grep både den amerikanska centralbanken Federal Reserve och Europeiska Centralbanken in på marknaden med hundratals miljarder dollar i krediter till bankerna för att hindra ett totalt kreditstopp. När det gäller att stötta upp den reella ekonomin för att hindra sänkt produktion och ökad arbetslöshet då gömmer sig Europeiska Centralbanken bakom sin självständighet och dess enda målsättning – att kontrollera inflationen – och betalar inte ut ett öre. Men när det gäller att hålla spekulanter under armarna då lättar man snabbt på penningpungen.

De närmaste månadernas utveckling på börsen och andra finansmarknader kommer att bestämma om världsekonomin drabbas av en konjunkturnedgång eller inte. Blir börsfallet för djupt eller om flera storbanker går omkull är det kört. Spänn fast säkerhetsbältet.
...tillbaka.