I Sverige lever människor som inte vågar besöka läkare när de blir sjuka, på grund av en rädsla för myndigheterna. Det handlar om gömda män, kvinnor och barn som fått avslag på sina asylansökningar men ändå valt att stanna kvar här på grund av fruktan för att bli hemskickade till sina hemländer. Sedan 1995 har det funnits en ambulerande klinik som erbjuder gömda flyktingar sjukvård i Stockholm.


En ljummen kväll i maj besökte Internationalen denna klinik i en av Stockholms förorter. Läkare, sjuksköterskor, jurister och volontärer är samlade i lokalen för kvällens mottagande.

Vi får träffa Lotta Jansson, som är en av läkarna på plats just denna kväll. Det är ont om tid, hon är lite stressad, introduktion med några nya läkare skall göras inför kvällens pass.
Flera människor sitter redan i väntsalen, personer som inte kan vända sig till den vanliga allmänna sjukvården på grund av utvisningsrisken. Lotta Jansson tycks vara en verklig idealist, hon har arbetat inom verksamheten i två år.
– En kollega berättade för mig om kliniken, så jag följde med och kände att jag gjorde nytta och jag är den sortens människa som känner att jag vill hjälpa människor som har det svårt, säger hon.

Kliniken har ett schema för sina läkare, sammanlagt finns det tio läkare som turas om att arbeta frivilligt. Doktor Lotta Jansson berättar att det inte är så lätt att hitta nya frivilliga till verksamheten.
– Många är upptagna med hus, hem och familj, men jag har lyckats värvat några frivilliga, säger hon stolt.

Hur vet era patienter att ni finns? – Ryktet sprids från mun till öra kan man säga.
Vad stöter de människor som kommer hit till er på för problem om de söker sig till allmänna sjukhus eller vårdcentraler?
– Är man i Sverige som papperslös flykting har man bara rätt till akut sjukvård. Människor som inte har ett svenskt medborgarskap eller inte har uppehållstillstånd ska enligt svensk lag betala sin sjukvård själva, undantag barn. Ofta händer det att papperslösa besöker sjukhus och blir anmälda…

En kväll i veckan har kliniken sina dörrar öppna, men bara under ett fåtal timmar. Vid varje tillfälle har de mellan 20 och 40 besökande. Alla har olika behov, men de vanligaste diagnoserna är infektioner, felläkta benbrott, gynekologiska problem och psykosomatiska problem. De psykosomatiska problemen har att göra med att människor upplevt tortyr eller har krigsupplevelser som de bär med sig inombords.
– Vid riktigt akuta fall kan inte vi hjälpa, utan då får individen sköta den biten själv, säger Lotta Jansson.
Lotta Jansson tycker att det är synd att det egentligen finns ett behov av en sån här klinik.
– Sverige har fått stark kritik från FN:s utsände, Paul Hunt. Rapporten handlade om rätten till hälsa. Jag tycker att det borde vara alla människors rätt att få sjukvård i vårt land oavsett ställning i vårt samhälle. Sjukvårdslagar och flyktinglagar borde ändras, säger hon bestämt.

Ute i väntrummet sitter ungefär tjugotalet personer och väntar på att få hjälp med olika dilemman och problem. Människor från världens alla hörn finns representerade. En kille från Bangladesh har levt här i landet ungefär fyra år. Han är i stort behov av vård för sin ömmande hälsena. Mannen berättar att han kan få problem om han går till ett sjukhus och söker hjälp. En timme senare får han hjälp och stapplar iväg på ett par begagnade kryckor som kliniken tiggt till sig.

En man från Bolivia söker hjälp för sin onda rygg, han föll ner från ett tak för mer än ett år sedan när han tog ett extraknäck som snöskottare. Han plågas av smärtor i sin rygg och nacke, vilket innebär att han inte kan ligga i en vanlig säng, utan han sover på golvet om nätterna. Lite senare får han hjälp av en frivillig ortoped från Mellanöstern. Den skadade mannen lägger sig ned på en brits och ortopeden drar i hans ben och lemmar. Det uppstår en del språkförbistringar när läkaren ger sin patient råd, men en volontär med spansk-svensk ordbok dyker upp till undsättning.
Vid ett bord inne i väntrummet sitter Anita Dorazio från Asylkommittén och en frivillig jurist, Nima Rostami. De ger råd till människorna som kommer till kliniken. Juristen kan fyra språk, vilket underlättar för dem som är i behov av juridisk hjälp för att få sina fall utredda. Anita Dorazio bistår med en lång erfarenhet genom sitt 20-åriga engagemang med flyktingar.
– Många som söker asyl i Sverige har inte den rätta förståelsen för vad som är viktigt att berätta för sina handläggare på Migrationsverket. Ofta ställer den språkliga biten till problem och det är ett virrvarr av lagar och paragrafer som den asylsökande inte har så bra vetskap om. Men jag är här för att hjälpa dem så gott jag kan med min kunskap, säger Nima Rostami.

För tolv år sedan tog några personer initiativ till att starta upp en klinik som erbjöd vård åt gömda papperslösa människor. Det var några privatpersoner med förankring i organisationerna Läkare i världen (Anders Björkman och Lasse Engardt) och Asylkommittén (Anita Dorazio och Anna Rydmark-Venegas) i Stockhom som var förgrundsfigurer. Var kliniken finns är inte känt för myndigheterna och den har bytt adress ett antal gånger genom åren. Verksamhetens ekonomi bygger på stöd i form av gåvor och donationer.
Det finns starka anledningar till att mottagningen öppnade sin verksamhet. Det finns tusentals papperslösa flyktingar i Sverige som gömmer sig undan myndigheterna. Både barn och vuxna lever under dessa villkor. Flyktingarna har ofta betalat mycket pengar för att komma till Sverige, de smugglas in i landet på olika sätt. Orsaken till deras flykt är i många fall att de drabbats av grova övergrepp. Övergreppen kan innebära oskyldigt fängslande, tortyr och våldtäkter.

Gömda flyktingar har inte de fyra sista siffrorna i personnumret och har därigenom inte samma tillgång till samhällets service som officiella medborgare. Enligt Migrationsverkets version av den svenska lagen har inte flyktingar som gömmer sig samma rätt till samhällets hjälp, som då innebär att de därmed inte har rätt till sjukvård. Akutvård och vård till barn avviker däremot från regeln.

Landstingen får numera ingen ersättning av staten för vård av flyktingar utan uppehållstillstånd, förutom barn och akuta fall som nämndes tidigare. Förut skickade sjukhusen fakturan till Migrationsverket, men verket såg kostnaderna stiga och gick till domstol. Landstingen drog det kortaste strået, och påföljden blev att sjukhusen är mindre benägna idag att erbjuda vård. Ofta tvistas det i nuläget runtomkring på våra sjukhus om vad som är akut och inte. Vård som idag inte anses som akut är abort, kostnaden för en abort ligger på mellan 5000 och 20 000 kronor. Andra ingrepp, som förlossningar och knäoperationer, landar på summor på mellan 20 000 och 25 000 kronor.


Fakta: FARR och Läkare i världen

FARR, Flykting- och asylkommittéernas riksråd, är ett ideellt samfund som bildades 1988. De arbetar för flyktingars rätt till skydd i Sverige, företräder deras sak gentemot svenska myndigheter, de bevakar hur lagen används och vad lagstiftningen och dess förändringar får för följder. FARR sprider även information till allmänheten. Asylkommittén Stockholm är en del i FARRs nätverk.
Se: http://www.farr.se/

Läkare i världen är en svensk organisation som bygger på frivillighet och bildades 1995. Organisationen är religiöst och politiskt obunden. Läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper är representerade som medlemmar. Organisationen är anknuten till Medecins du Monde International, med huvudsäte i Paris. Deras verksamhet har varit med och utvecklat mänskliga sjukvårdsprojekt världen över sedan 1980.
Se: http://www.lakareivarlden.org

Källor: Wikipedia
och Läkare i världens informationsblad.

...tillbaka.