1111 | 1
 
Logo
 Förstasidan   Länkar   Intisbloggen   Gamla sidan   Bildarkiv  

annons


Webb-frågan

Vad läser du helst på Internationalens webbsida?

Nyheter


Reportage


Recensioner


Krönikor


Recept


Analyser





Recensioner

Blandat (8)
bullet Boken (173)
bullet CD:n (9)
bullet Filmen (60)
bullet Konserten (6)
bullet Musik (7)
bullet Pjäsen (7)
bullet Tidskriften (12)
bullet Utställningen (4)
bullet Övrigt (5)


Serier är kul
Sammanflöden: 
Småtrevligt i EU-miljö
Välkommen till Miami, Doktor Leal (De pronto el doctor Leal): 
Jorge Capelán njuter av
Fulheten: 
Fulheten roar och äcklar
En shopaholics bekännelser: 
Lättsmält disneyromantik och konsumtionskritik
Che – Argentinaren : 
En farlig film
Milk: 
Lysande porträtt av gaymartyren Milk
Cass: 
Kläder, kärlek och läktarvåld för fotbollsfansen
Slumdog millionaire: 
En fullkomlig filmupplevelse
Maskerad front – Kalla krigets underrättelse-: 
Odramatisk skildring av något spännande

Backend

Our headlines can be syndicated by using either our rss or text feeds.
news.xml - news.txt




annons



Logga in

Användarnamn:

Lösenord:


Spara mina inställningar



Inrikesnyhet | Text: Gunvor Karlström | Publicerad onsdag 04 april 2007
”Bistånd ska inte villkoras med ekonomiska krav”
Svenska regeringen måste agera i Internationella valutafondens, IMF:s, styrelse mot lånevillkor som försvårar arbetet mot fattigdom och som kör över demokratiska processer.
Med detta krav uppvaktades regeringen i förra veckan av mer än 30 svenska organisationer.

Uppvaktningen avslutade en kampanj, ”På vems villkor”, som pågått sedan i november, och som riktar in sig på IMF:s vårmöte i Washington i april.
Kampanjen handlar om ”fattiga länders rätt till egen utveckling”, och om de krav IMF ställer på de länder som tar emot stöd.
– Att ställa krav på mottagarländer är viktigt, men kraven ska handla om demokrati och mänskliga rättigheter, inte om en specifik ekonomisk politik, säger Inger Björk, generalsekreterare på Forum Syd, en av organisationerna bakom kampanjen, i ett pressmeddelande.
– Genom att försöka detaljstyra mottagarländernas ekonomiska politik kör vi i själva verket över den demokratiska processen, något som regeringen säger sig vilja prioritera, säger Inger Björk.
Bland organisationerna bakom kampanjen finns bland annat Afrikagrupperna, Attac Sverige, Diakonia, Forum Syd, Grön Ungdom, Miljöförbundet Jordens Vänner, Seko, Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua, och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.

Långivares krav
Nicaragua är ett av de länder som drabbats hårt av långivares krav, och vars fall kampanjen beskriver. Ett exempel är att IMF kräver att Nicaragua skär ner på utgifterna för skolor och utbildning, trots att antalet barn som går i skola i själva verket har minskat, från 85 till 80 procent de tre senaste åren.
Nicaragua är det näst fattigaste landet i Latinamerika, efter Haiti, och cirka 80 procent av befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen. Det är också ett av länderna i Latinamerika som satsar minst pengar på skolan.
Bland FN:s millenniemål, som antogs år 2000, ingår bland annat att alla barn ska gå i grundskola 2015 och att fattigdom och svält ska ha halverats samma år.
10 januari tillträdde Nicaraguas nya regering, och Daniel Ortega som president. En regering som väckte nya förhoppningar hos många, och en president som redan har kommit överens med Hugo Chávez i Venezuela om oljesamarbete och fått igenom i parlamentet att Nicaragua går in i samarbetsavtalet Alba tillsammans med Venezuela, Kuba och Bolivia.
Men en regering som nu ska föra förhandlingar med IMF om ett nytt treårsavtal. IMF kan komma att ställa krav på inflation, budgetunderskott, lönetak och lagändringar för att ställa upp med pengar.

Utbetalningar frös inne
2005 hade Nicaraguas parlament antagit en budget som IMF ansåg bröt mot avtalet med banken. Alla utbetalningar frös inne. För att pengar skulle betalas ut krävde IMF bland annat att lärarlönerna inte fick överstiga en viss nivå.
Nicaragua sitter här i en rävsax, vilket framgår av den rapport ”Vem bestämmer” som Anneli Andersson och Sven Elander från Forum Syd skrev i november förra året, inför kampanjen:
”Nicaragua tar årligen emot omkring 550 miljoner US-dollar i lån och bistånd. 20 procent utgörs av budgetstöd vilket 2004 finansierade 33 procent av landets statsbudget.”
Men den som inte uppfyller IMF:s krav får också svårt att få bidrag från andra håll, till exempel från Sida, eller från ”budgetstödgruppen”, (sju enskilda givarländer, EU och Världsbanken).
”Nicaragua har tvingats välja mellan att anpassa sig till IMF:s krav vilket omöjliggör satsningar på skola och sjukvård, eller strunta i IMF:s krav och gå miste om upp till en tredjedel av statsbudgeten”, skriver Andersson och Elander.
Hittills har inte den svenska regeringens representant i IMF:s styrelse verkat för ändring i kraven på mottagarländerna. Det är på tiden att detta görs, anser de organisationer som står bakom kampanjen ”På vems villkor”.
2005 antog den norska koalitionsregeringen däremot en deklaration mot ekonomiska policyvillkor, med bland annat formuleringen: ”Norskt bistånd ska inte gå till program som ställer krav på liberalisering och privatisering.”

Fakta Nicaragua
Huvudstad: Managua
Befolkning: 5,6 miljoner
President: Daniel Ortega
BNP per capita: 710 dollar
Arbetslöshet: 8 procent, heltidsanställda 50 procent av den arbetsföra befolkningen (2003)
80 procent lever på mindre än 2 dollar per dag, 45 procent på mindre än en dollar per dag (FN-siffror från 2005)

Detta vill kampanjen ”På vems villkor”
- Sverige ska agera inom IMF:s styrelse för att krav som kör över demokratiska processer i fattiga länder och som försvårar arbetet mot fattigdomen upphör. IMF:s stöd bör utgå från den politik för att bekämpa fattigdom som tas fram genom demokratiska processer i samarbetsländerna.
- Svenskt bistånd ska inte villkoras med krav på ekonomiska reformer som kör över demokratiska processer i fattiga länder eller försvårar arbetet mot fattigdomen. Biståndet bör utgå från den politik för att bekämpa fattigdom som tas fram genom demokratiska processer i samarbetsländerna. Sverige och samarbetsländerna har gemensamt ansvar för att biståndet är effektivt och gynnar demokrati, mänskliga rättigheter, miljö samt bekämpning av fattigdom och korruption.

...tillbaka.

Render time: 2.9779 second(s). DB queries: 86.