La Zona är ett exklusivt övre medelklassområde i Mexiko City. Omringat av höga murar, utrustat med otaliga säkerhetskameror och beväpnade vakter håller invånarna den närliggande slummen och dess befolkning ute. Tills den natt då en storm ger tre unga män ett tillfälle att ta sig in i det förbjudna området. Deras spontana stöldplan slutar i tragedi, då La Zonas boende sluter sig samman i en hetsjakt på inkräktarna.

La Zona har kallats för thriller, men egentligen är det en mycket verklighetstrogen studie över den brutalitet som klassklyftor skapar. La Zonas invånare har utvecklat till perfektion indelningen av människor i ”vi” och ”de andra”, där de andra inte har något existensberättigande överhuvudtaget, och deras vardagliga besatthet med att skydda sin medelklasstillvaro utvecklas till en skrämmande och farlig paranoia när deras murar för ett ögonblick misslyckas med att hålla de fattiga på avstånd. Uteslutningsmekanismerna och de nya indelningarna av vilka som får tillhöra ”oss” förändras filmen igenom och drabbar även deras egna i en situation där alla spelregler blir snävare och hårdare.

Det är samtidigt en kommentar till Mexikos korrupta poliskår, och ger en beklämmande insikt i svårigheten att ändra på ett helt fungerande system och hur de personliga konsekvenserna av att tvingas verka inom detta system kan ta sig uttryck. Det är äkta, sorgligt och ytterst nedslående på samma gång.
La Zona är högaktuell i ett nutida sammanhang som består av vidgade klassklyftor världen över, där säkerhetsindustrin gör sig stora profiter och där alla som har lite pengar spenderar dessa på att skydda sig mot dem med mindre. Om La Zona är ett fiktivt område så finns det ändå många liknande områden världen över som fungerar med snarlika sociala mekanismer. Det är vad som verkligen skrämmer.