De offentliganställda kräver 8,6 procent i löneökningar och ett bostadsbidrag på 1 000 rand. Regeringen håller fast vid 7 procent i löneökningar och 700 rand i bostadsbidrag.
Efter flera förhandlingsrundor har facken bestämt sig:
– Vi går tillbaka till jobbet när regeringen uppfyller våra krav.
Lärarnas ordförande Thobile Ntola sa att facken förväntade sig att 95 procent av de 1,3 miljonerna offentliganställda kommer att delta i massdemonstrationer i alla Sydafrikas provinser.
Det förväntas att många skolor kommer att stängas och på sjukhusen kommer bara ett minimum av service att finnas.
I media oroar sig representanter för regeringen över hur det ska gå med landets tillväxt ”när vi knappast har återhämtat oss från den senaste krisen”.
”En växande ekonomi behöver en fungerande offentlig sektor”, säger en politisk analytiker, Ebrahim-Khalil Hassen, till media. Han tror att strejken kommer att få stor effekt, och att facken 2007 visade sin ”stora kapacitet till uthållig strejk”.

Gunvor Karlström
gunvor@internationalen.se

          

Om regeringen inte höjer sitt bud blir det mera strejker, enligt fackliga företrädare.
Förra veckan gav regeringen ett slutgiltigt bud på 7 procent samt ett bostadsbidrag på 630 rand. Facken kräver 8,6 procent och bostadsbidrag på 1000 rand.
På tisdagen marscherade mer än 10 000 till parlamentet i Kapstaden och i Pretoria samlades mellan 30 000 och 50 000, enligt uppgifter i media.
I juni 2007 strejkade de offentliganställda i fyra veckor, vilket slutade med att regeringen skickade militär för att få bukt med protesterna. Förhoppningsvis vill inte regeringen riskera en upprepning av denna långa strejk, anser man från fackligt håll.
Under fotbolls-VM nyligen i Sydafrika kunde arbetare inom den statliga energiindustrin snabbt få höjda löner, eftersom de kontrollerade strålkastare och annat till arenorna, skriver sydafrikanska media. Nu gör de offentliganställda en styrkedemonstration och tänker enligt facken inte ge sig denna gång.
– Vi lovade att vi skulle stänga all offentlig service, förutom grundservicen, sa Zwelinzima Vavi generalsekreterare i COSATU, den största fackliga centralorganisationen.
– Det gjorde vi också. Arbetarna står för sina legitima krav.
– Nu vill vi att regeringen hör av sig, säger Vavi.
– Skicka ett sms, ring, vi är redo att prata, men kom med ett bättre bud.

Gunvor Karlström
gunvor@internationalen.se

          

Men jag tänker att värderingar har väl alla ungefär lika mycket av, bara att det tar sig olika uttryck. Att ta ställning mot något som man exempelvis tycker är orätt gör ju att en värdering blir tydlig. Samtidigt är det ju lika mycket en värdering att inte ta ställning och således acceptera. Att välja att inte veta och med grund i det inte agera är ett lika värdeladdat ställningstagande som det är att agera emot någonting.

Hörde en nyhetsrapportering från Cannes där en svensk radiojournalist sa något i stil med ”Om jag får vara politisk skulle jag vilja kommentera att det är så få kvinnor representerade”. Detta är bara ett av massor med exempel runt omkring oss där det uppfattas som mer politiskt att reagera på något än att acceptera.

          

Kvinnor har rapporterat hotande telefonsamtal från landets säkerhetsbyrå och misshandel från poliser, något som ökat strax innan motståndsrörelsen FNRP skulle hålla en stor demonstration.

          

Dagens Arbete har gått igenom samtliga AD:s domar mellan 2005 och 2009. I de så kallade A-målen som tas upp direkt i AD till skillnad från B-målen som överklagats från tingsrätten, vinner facket bara hälften så ofta som arbetsgivarna.

Speciellt en rotel är fruktad av de fackliga organisationerna. I rotel 4 hos Inger Åkerlund vinner facken bara vart sjätte mål (17 procent).

- När vi ser att mål hamnar där försöker vi få till en förlikning, kommenterar Tommy Andersson, avtalssekreterare hos GS, Facket för Skogs, Trä och Grafisk bransch.

          

Motvieringen från ROKS till priset lyder: Eva-Britt har arbetat inom politiken under en stor del av sitt liv och sitter sedan 2004 i EU-parlamentet, där hon numera som första svenska är ordförande i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Hennes arbete präglas av ett starkt rättspatos och en glöd och hon har gjort sig känd som en kunnig och stridbar politiker för kvinnors rättigheter, både på lokal och internationell nivå. Jourerna runt om i landet har använt sig av Eva-Britt som föreläsare och hennes insats har alltid varit helgjuten. I parlamentet drev hon förra året igenom en historisk resolution, som kommer att få stora konsekvenser för framtidens viktiga arbete mot mäns våld mot kvinnor inom EU. Roks hyser stark förhoppning om att Eva-Britt Svensson – genom sitt starkt personliga engagemang – fortsätter att lyfta frågan på den EU-politiska arenan.

          

Sandviken gör som de flesta kommuner. De skär ner och personal inom kommunala sektorn blir av med jobben. I Sandviken har 180 personer sagts upp från sina arbeten.
En av dem var elevassistenten Anders Zetterberg som arbetat i 14 år som assistent.
Elevernas svar blev att de strejkande under en dag för att visa sitt missnöje med beslutet.
– Jag är mycket rörd av elevernas reaktion, säger Anders Zetterberg till www.ka.se
– Det känns fantastiskt att få sådant stöd. Alla känner mig här efter 14 år på skolan, elever, deras äldre syskon, lärarna, föräldrarna. Jag har varit en fast punkt för många att vända sig till. Det är obegripligt att en kommun gör sig av med sådan personal, en trygghet för eleverna.
Elevernas strejk hjälpte inte. Kommunens beslut stod fast.
– Luckan efter honom går inte att fylla. Vi hade gärna behållit Anders Zetterberg om pengarna funnits, säger Lars Walter, grundskolechef i Sandvikens kommun, till www.ka.se.
KP