Konferens i blodets tecken

Det största svenska internationella engagemanget på ”många, många år”, så högstämt uttryckte sig nyligen utrikesminister Carl Bildt vid en informell briefing för pressen om den stundande Irakkonferensen i Stockholm.
Den 29 maj står den svenska regeringen värd för något som går under namnet International Compact with Iraq (ICI, Internationella partnerskapet med Irak). Formellt styrs ICI av den irakiska regeringen – i samarbete med FN och Världsbanken – men det var USA som tog initiativet till ICI:s bildande och det är den amerikanska regeringen som i realiteten styr bakom kulisserna. Stockholmsmötet är en uppföljning av den konferens som förra året hölls i egyptiska Sharm el-Sheikh. Här samlades ledare från ett sextiotal länder, bland annat USA, Kina och Ryssland, samt flera EU-länder.
Bland de mål som ICI nämner finns standardformuleringar om att ”upprätta demokrati” och ”skapa en hållbar ekonomisk utveckling” i Irak. Men man talar även rättframt om behovet av ”en strategi för att rekonstruera, kommersialisera och privatisera statligt ägda företag.
Ingen givarkonferens
På briefingen betonade Bildt att detta inte var en ”givarkonferens” utan en politisk konferens som syftade till att ”bädda in Irakfrågan” i ett större internationellt och, speciellt, ett europeisk sammanhang. Som några tydliga stötestenar i Irak nämnde Bildt den ”nationella försoningsprocessen”, rättigheterna till oljeutvinning och höstens lokalval. Den svenska utrikesministern uttryckte också en förhoppning om att USA:s utrikesminister Condoleezza Rice skulle närvara på konferensen (Vita huset har senare bekräftat att hon kommer).
När Bildt betonar att det är en ”politisk konferens” slår han sannerligen huvudet på spiken. Det politiska i sammanhanget är dels att inför världsopinionen ge ockupationen av Irak legitimitet, att ge ett falskt sken av att allt är på väg till det bättre i landet. Och dels att det irakiska näringslivet, och då självklart framför allt de väldiga oljerikedomarna, i ökad grad ska komma under det internationella kapitalets kontroll. Därtill är säkerligen USA ivrigt att få fler länder att vara med och ta ett ökat finansiellt ansvar för den irakiska ”återuppbyggnaden”.
Den kommande tilldragelsen i Stockholm är en av USA välregisserad konferens i ockupationens tecken. Några representanter för irakiska krafter i opposition mot ockupationen är självklart inte välkomna. Att kriget och ockupationen skapat en fruktansvärd humanitär situation kommer det sannolikt också talas tyst om. Terrorism, religiös fanatism, sekterism och al-Qaida kommer att få klä skott för det mesta av problemen i Irak. Knappast en stavelse kommer heller att andas om tortyr, Abu Ghraib eller amerikanska bombningar.
På sätt och vis är det förvånande att Sverige, som tillsammans med många andra länder motsatte sig kriget mot Irak 2003, står värd för denna konferens. Med Carl Bildt vid det utrikespolitiska rodret kommer dock det hela i en annan dager. Bildt motsatte sig aldrig Bushs fälttåg mot Bagdad. Tvärtom var han krigsaktivisterna i statsorgan och privata tanketruster i USA ytterst behjälplig i deras försök att vinna internationellt gehör för det länge planerade kriget.
Bildt involverad
”Kommittén för befrielsen av Irak” var ett lobbyistorgan för kriget som verkade i USA. Kommittén hade en europeisk avläggare – ett så kallat rådgivande utskott – vars ene ordförande var just Carl Bildt. Så här har kommitténs direktör, Randy Scheuneman, kommenterat Bildt och utskottets insatser i Aftonbladet 2006: ”Vad de framför allt gjorde var att förse oss med flera röster på flera språk, i flera huvudstäder i Europa. Vi räknade aldrig med hur många intervjuer var och en av våra medlemmar av det internationella rådet gav, men det var åtskilliga. Vår uppgift var att vara ett offentligt språkrör och ett slags sambandscentral för medier som reportrar kunde vända sig till när de skulle skildra utvecklingen i Irak. Carl var djupt involverad i det, och han var själv en stark röst i debatten.”
Som Irakkonferensens värd fullföljer i själva verket Carl Bildt en rak personlig linje av stöd till det amerikanska kriget.
Att denna konferens äger rum i Stockholm är en avspegling av hur nära Sverige idag fogar samman den egna politiken med rådande stormaktsintressen i allmänhet och amerikanska i synnerhet. Denna konferens får dock inte passera revy utan mothugg. Det är återigen hög tid att mobilisera till starka protester.
Intressant?
Bloggat: Frasse, Jinge,
I media: SVD1, SVD2, SDS,
Läs även andra bloggares åsikter om Carl Bildt, Irak, Krig, Ockupation, USA, International Compact, Politik






[...] Det är skandalöst att Sverige ordnar en konferens som innebär att man legitimerar USA:s ockupation av Israk och dessutom så bjuder man speciellt in en representant för ockupationsmakten. Bedrövligt och ett klart ställningstagande från regeringen till förmån för USA och Bush samt deras olagliga ockupation. Med tanke på detta bör så många som möjligt delta i demonstrationen mot konferensen och mot USA:s ockupation. [...]
[...] Bloggat: Svensson, Intisbloggen, Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, DN1, DN2, Läs även andra bloggares åsikter om Condoleezza Rice, [...]
[...] Proletärbella, Mullvaden, Intisbloggen, Jinge, Svensson I media: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, Dagen, SDS1, SDS2, SDS3, HD1, HD2, HD3 Läs [...]