Vapenskrammel i EU-toppen
För ett par veckor sedan samlades EU:s regeringschefer i Bryssel till toppmöte. De globala klimatförändringarna och de säkerhetsrisker som EU därmed ser sig tvunget att tackla stod på dagordningen.
En rapport lades nämligen fram till regeringscheferna av Javier Solana, EU:s representant för utrikes och säkerhetsfrågor, och Benita Ferrero-Waldner, EU:s kommissionär med ansvar för yttre förbindelser. ”Climate Change and International Security” (klimatförändringar och internationell säkerhet) hette den sjusidiga rapporten, en nyhet i sitt slag. Och den innehöll dynamit. Absolut ingenting nytt vad gäller läget i världen för koldioxidutsläppen och dess följder. Däremot om hur EU-ledningen tolkar detta skeende och hur den tänker agera.
Rapporten gav en kuslig men på sitt sätt korrekt bild av vad som kommer att ske och redan sker. Slutsatserna var tyvärr än kusligare: varmare klimat, allt större krigsrisk, allt större behov av militarisering. EU-ledningen skryter – också i denna rapport – om att EU har en ledande roll när det gäller den globala klimatpolitiken.
Nå, har ledningen äntligen fattat vidden av vad som är på gång?
2005 bekräftade Europeiska ministerrådet sin inställning att ”den globala temperaturen inte bör öka med mer än 2 grader Celsius över den förindustriella nivån”, en inriktning som den antagit redan 1996.
Men idag konstaterar den nya rapporten att enligt IPCC, FN:s klimatpanel, kommer detta knappast att lyckas. Detta trots EU:s ”ledande roll” i den globala klimatpolitiken.
Istället radar rapporten upp alla hot mot världen – krig om vatten, energi och andra naturresurser, destabilisering av problemländer, radikalisering både av befolkningar och politik, konflikt mellan nord och syd på grund av orättvisorna i utsläppseffekter. Svält på grund av att den odlingsbara jorden minskar. Och inom tio år “kommer det att finnas miljoner miljöflyktingar”. Detta är faror – för EU.
”Riskerna är inte bara av humanitär natur, de medför också politiska risker och säkerhetsrisker som direkt påverkar europeiska intressen”, skriver rapportförfattarna. Och så skriver de: ”Klimatförändringar bör främst betraktas som en faktor som mångfaldigar hot och förstärker existerande trender, spänningar och instabilitet.”
Bland rapportens handlingsförslag finner vi att EU och medlemsländerna ska bygga upp sin civila och militära förmåga att reagera på säkerhetsriskerna.
Ett exempel i rapporten är polartrakternas upptining. Den skrämmer vettet ur de flesta som inser följderna. Just detta tycks inte skrämma författarna till EU-rapporten. De påpekar istället att det betyder att ”nya vattenvägar och internationella handelsvägar öppnas”. Och att de ”enorma kolväteresurserna i Arktis ändrar den geostrategiska dynamiken i regionen” – ryssarna placerade förra året sin egna flagga på Nordpolen. Ska detta tolkas som att krig med Ryssland om oljan och gasen under Nordpolen är i faggorna?
Detta dokument är inte bara illavarslande. Det är en skräckvision utan like. EU-ledningen tycks äntligen ha fattat vad som är på gång vad gäller det globala klimatet. Men deras slutsatser är livsfarliga för oss alla. Detta dokument angår alla EU-medborgare.
Och den svenska regeringen, oppositionen, fackliga rörelsen, freds- och miljörörelserna har bara en sak att göra: att gemensamt stå upp mot detta EU som vi numera är en del av:
Alla resurser ska i stället sättas in för att stoppa utsläppen, för att ge de mest drabbade i världen en chans att ta ansvar för sin egen överlevnad, för att stoppa mer exploatering av nya ”energiresurser” i Arktis och på andra platser.
EU-ledningen bör få veta av EU-medborgarna att varken Europa eller andra delar av världen behöver fler krig. Kanske världen kommer att svämma över av miljoner ”klimatflyktingar” inom några år. De kommer att uppfattas som ”hot” mot vår säkerhet. Vi vill inte se EU:s militära styrka sättas in mot dem. Det är snarare Nato och EU:s samlade militära styrka som är ett hot mot deras, och vår säkerhet.
Intressant?
Bloggat: Mullvaden1, Mullvaden2, Svensson,
I media: DN1, DN2, DN3, GP1,
Andra bloggar om: Arktisis, EU-säkerhetspolitik, Klimatflyktingar, Klimathotet, Miljö, Miljöhot, EU, IPCC, Politik, Samhälle
