KRÖNIKAN Alla gator i Erbil pryds av reklam för självständighet. Avsändare är olika företag som säljer smink, tekniska tjänster, kakor, lägenheter och annat. Och alla är överens. Vi måste rösta: Ja, den 25 september smäller det. Då kommer omröstningen som vi så länge har väntat på. Den som avgör om vi ska bli självständiga eller stanna kvar i Irak.
Cirka 400 000 människor ur den muslimska folkgruppen Rohingya har de senaste veckorna tvingats fly sina hem undan oroligheterna i Burma (Myanmar) för att söka…
INRIKES Det bör bli förbjudet att bryta uran i Sverige. Det föreslår Naturvårdsverket efter en utredning som de gjort på regeringens uppdrag.
Regeringen meddelade redan i maj att de vill förbjuda uranbrytning i Sverige som en del av en satsning på att helt övergå till förnybar energi innan 2040.
DEBATT Idag står jordbruket för 40 procent av koldioxidutsläppen och transporter för 30 procent. Trots dessa proportioner är det ingen debatt om vad jordbruken kan göra för att minska sin andel. Åke Paulsson argumenterar för att ändrade jordbruksmetoder, som innebär att kol lagras i matjorden är lösningen. Förslag i den riktningen lades fram i 4 promille-initiativet som undertecknades av 25 länder och mer än 75 andra aktörer i samband med klimattoppmötet i Paris i december 2015. Men sedan dess har inget skett. Det är dags att gå från ord till handling, menar debattören.
KOMMENTARVarje år, lite lagom till årsdagen för terrorattackerna mot World Trade Center, släpps en ”rapport” eller ”nya avslöjanden” om Saudiarabiens inblandning i terrordåden. För den luttrade är det mesta bekant, och det är lätt att genomskåda många av de spektakulära påståendena. Nog för att kungahuset Saud vore kapabla och korrupta nog för att ha ett finger eller fler med i planeringen eller utförandet – de flesta av flygplanskaparna var trots allt från Saudiarabien – men vad skulle det egentligen tjäna till, för deras del?
LEDARE De säger att det vapenskramlas för att slå vakt om freden, nu när svensk militär över krig tillsammans med USA, men när har militär eskalering någonsin lett till större internationell stabilitet? Eventuellt i regeringars och överbefälhavares förställningsvärld, men aldrig någonsin i den fysiska verkligheten.
Jag hade inte hört talas om den brittiskkanadensiske författaren Tom Rachman innan jag plockade ned Basket of Deplorables från en bokhandelshylla i mitten av augusti. På mindre än två dagar plöjde jag igenom den smått besynnerliga novellsamlingen om USA under Trump och insåg att den måste ha skrivits i ett väldigt huj under den bisarra presidentadministrationens första galna månader.
Jag ska ta nattåget från Stockholm central till Östersund. Tåget ska avgå klockan 23.20 och vara framme 06.20. Från Östersund ska jag sedan fara vidare…
KOMMENTAR Efter en närmast katastrofal sommar för president Donald Trump läcker Vita huset som ett såll. Den tumultartade stämningen, med folk som avgår eller får sparken nästan varannan vecka, lär knappast minska läckorna. Associated Press rapporterade den fjärde september om en nyckfull och småsint president, med en stab som präglas av misstro och frustration. Men det är ändå obehagligt att se Trumps handplockade skräckkabinett – Bannon, Sean Spicer, Priebus – avgå eller sparkas och ersättas av folk från militärmakten. Det är som den sista civila fernissan på USA:s statsmaskineri flagnar, och under den lyser imperiets stålgrå fasad igenom.
De klassiska marxistiska tolkningarna av det amerikanska inbördeskriget framställde det som en militär lösning på ett problem som kapitalismen ändå skulle ta itu med i sinom tid; slavarbete var helt enkelt inte produktivt nog jämfört med ”fria lönearbetare”.
Om den gamla marxistiska forskningen tenderade att fastna i en allt för mekanisk
förståelse av den historiska process som avskaffade slaveriet, så har en ny generation vänstersinnade forskare som studerat inbördeskriget och slavekonomin försökt se hur klasskamp och politisk mobilisering fick USA att styra in på en bestämd väg under och efter kriget. Hampus Byström ger här en sammanfattning av en aktuell historisk debatt.