”Ge alla flyktingar som kom under krisen permanent uppehållstillstånd”

Karin Fridell Anter. I bakgrunden: Ung i Sverige demonstrerar på Mynttorget 2017.

▶ Ändringen av gymnasielagen bara symbolisk

▶ Alla ungdomar utan fast anställning ska utvisas

▶ Nästan omöjligt att hitta ett jobb i Corona-tider

INTERVJU

Regeringen vill nu göra ändringar i den så kallade gymnasielagen, som innebär att ensamkommande flyktingungdomar – huvudsakligen afghaner – som har gått klart gymnasiet får sex månader på sig att hitta ett jobb med ett anställningskontrakt på minst två år, för att de ska få permanent uppehållstillstånd. Enligt de nya reglerna, som förväntas antas av riksdagen i veckan, ska det räcka med ett års anställningskontrakt. En anledning till lagändringen är den pågående Corona-pandemin, som har gjort det svårare att få jobb, men de nya reglerna blir bara symboliskt bättre. Det menar Karin Fridell Anter från frivilligorganisationen Stöttepelaren, som hjälper ensamkommande unga flyktingar i Sverige.
– Problemet nu i dessa Corona-tider är att man inte kan få något jobb alls, varken på ett eller två år. Så det är ganska mycket luft i den här lagändringen och det kommer inte att spela någon större roll i praktiken. Det känns som att sossarna har gått med på det här för att blidka Miljöpartiet, men så gör de det så minimalt att det nästan inte betyder någonting, säger hon.

Dessutom medför lagändringen ingenting för att hjälpa de ungdomar som mest akut hotas med utvisning. Nämligen de som tog studenten i våras och vars tidsfrist för att hitta ett fast jobb nu löper ut.
– De fick sex månader på sig för att hitta ett jobb med minst två års anställningskontrakt. Vilket så klart majoriteten inte har klarat. Det är ju de som mest akut har drabbats av Coronan i det här fallet. Det handlar om ungefär 1000 ungdomar vars uppehållstillstånd går ut precis nu i dagarna och de har i princip ingen chans att få stanna, säger Karin Fridell Anter och berättar vidare hur felaktig medierapportering först gav ungdomarna ett falskt hopp.
– Alltihop problematiserades jättemycket av att TT gick ut med felaktiga uppgifter när den här lagändringen aviserades för ungefär en vecka sedan. TT beskrev det som att man skulle få ett år på sig, istället för sex månader, att hitta jobb. Det där drog TT tillbaka efter bara någon timma, men det hann ju gå ut i pressen och betydde att det blev en väldigt tumult bland ungdomar som först trodde att de var räddade, och sen förstod att det inte var så. Regeringen har sagt att det kanske också blir en förlängning av den tid de har på sig att få de livsnödvändiga jobben, men i så fall inte förrän om flera månader. En sådan lagändring skulle kunna ge en viss lättnad för de ytterligare cirka 6000 ungdomar som ännu inte har avslutat sina studier, men Centerpartiet har nu gått ut med att de inte kommer att stödja den.

Redan när pandemin bröt ut i mars krävde Stöttepelaren och andra som kämpar för asylrätt att lagen skulle ses över, då man förstod att det skulle bli mycket svårare för ungdomarna att hitta jobb. Men myndigheterna var inte intresserade.
– Migrationsminister Morgan Johansson (S) svarade genom sin pressekreterare, han svarade inte ens själv, att det då inte var aktuellt med någon lagändring. Och nu kommer de då i sista stund med den här lagändringen. Hade de gjort den i mars så hade den kanske varit till hjälp, säger Karin Fridell Anter:
– Men det stora problemet är ju att få något jobb överhuvudtaget i dessa Corana-tider. Vi måste också komma ihåg att gymnasielagen bara gäller mindre än hälften av de ungdomar som sökte asyl 2015-2016. De som kom efter 24 november 2015 omfattas till exempel inte, och inte de som var under 18 när de fick avslag från Migrationsverket eller de som kom tillsammans med sina föräldrar. Hela lagens konstruktion är djupt orättvis.

Vad tycker ni bör göras?
– Detta lappverk av lagar är inte rättssäkert och det enda rimliga man kan göra är att ge permanent uppehållstillstånd till alla de som kom innan den nya ”tillfälliga” lagen om begränsad asylrätt trädde i kraft sommaren 2016. De som kom medan den gamla utlänningslagen gällde bör behandlas enligt de principer som då gällde. Det är totalt rättsosäkert att bedöma folk efter en lag som inte gällde när de kom till Sverige. De gymnasielagar som sedan har tillkommit är som att sätta plåster på cancer, och är väldigt godtyckliga och omfattar inte alls alla. Det är ju grundfelet. Och sen måste man se till så att det blir en rättssäker ny lagstiftning, säger Karin Fridell Anter och fortsätter:
– Och det här kravet ställer vi så klart inte enbart för afghaner, utan det ska gälla alla nationaliteter, men det är ju framför allt de ensamkommande afghanerna som har drabbats av gymnasielagens orättvisa regler. Det var också så att afghanernas asylansökningar fick vänta i flera år, medan myndigheterna tog alla lättare fall först.

Per Leander

Dela