Bolivias sittande styre har valt att för tredje gången skjuta upp nyvalet som skulle skett den 6 september med argumentet att Bolivia då kommer att befinna sig på toppen i pandemikurvan. Det är oroande att valet nu skjuts upp igen skriver Ninel Barrios Pizarro.
OPINION
Bolivias befolkning röstade fram MAS (Movimiento al socialismo) med Evo Morales som presidentkandidat med klar majoritet i höstas. Redan innan valet pratade högern om valfusk och medan rösterna räknades hotade motståndarna med statskupp om valfusk uppdagades. Evo Morales och MAS vann valet men när kritiken mot honom och partiet växte och människor som röstat på honom utsattes för våld på öppen gata, bad han om internationell hjälp. Inte för att med vapen stävja de som kritiserat honom, utan för att utreda huruvida valet gått korrekt till. Eftersom extremhögern fortsatte med våldsamheterna utlovade han nyval och bad högern att inte gå till angrepp mot hans anhängare. Vanligt folk gick ut på gatorna och protesterade, några för Evo Morales och MAS, andra emot. Sedan gick allt väldigt snabbt, högergrupperingar intog huvudstaden och omringade parlamentet. Militären vände sig mot sittande folkvald regering och Evo Morales var tvungen att fly landet. Statskuppen var ett faktum. De olika grupperingarna som hade underlättat maktövertagandet visade sig tillhöra högerextrema grupper med stort våldskapital. Dessa har letat upp MAS-anhängare som misshandlats, mördats och försvunnit.
Jeanine Anez utropade sig själv till interimpresident och lovade nyval och hävdade att hon inte skulle klamra sig fast vid makten eller ställa upp i valet. Hon bröt samtliga löften. När människor gick ut på gatan för att protestera mot statskuppen möttes de av våld och övergrepp från militären.
Både internationella och nationella organisationer och organ har utrett valet och kommit fram till samma slutsats: något valfusk från MAS:s sida, i en omfattning som skulle påverkat utgången, har inte hittats. Bara tekniska missar och inkorrekt ifyllda valsedlar som ändå räknats som röster. Med andra ord, ungefär samma situation som i många andra demokratiska val. Trots detta vägrade Jeanine Añez avgå eller utropa nyval. Sedan kom Coronan. Landet stängdes ned helt och hållet, vissa städer satte sig själva i karantän med utegångsförbud och pansarvagnar på gatorna. Trots detta fortsatte våldsamheterna. Människor kidnappades från sina hem, journalister hittades fastbundna i träd, torterade och misshandlade. Människor och vissa statsöverhuvuden världen över har uttryckt stöd till det bolivianska folket och fördömt statskuppen. Det var tydligt att det fanns ekonomiska intressen i vem som skulle ha makten i Bolivia. Storföretagen såg mycket hellre en nyliberal, västvänlig och “vit” ledare än en socialistisk president som vill att landets naturtillgångar ska tillfalla det egna folket.
Sveriges utrikesminister Ann Linde tog däemot aldrig ordet ”statskupp” i sin mun, utan kom bara med vaga uttalanden om att det är bra att det kommer reaktioner när ett val inte varit demokratiskt.
Den 25 juli kom beskedet att nyval inte kommer att hållas i september som tidigare utlovat. Salvador Romero från den bolivianska valmyndigheten, utsedd av militärregimen, meddelar att det är ett beslut som tagits av ett helt enigt parlament. Det har dock framkommit att parlamentsledamöter inte alls varit ense, att rapporten som analysen om pandemin grundar sig på inte är offentlig och att många kritiker varnar för att ett ytterligare uppskjutande av nyvalet kommer att resultera i ännu mer våldsamheter och konfrontationer mellan folket och militären.
Så när nyheten kom gick människor ut på gatorna trots utegångsförbudet. Fredagen den 28 juli samlades bolivianer i El Alto (utanför La Paz). Det var barnfamiljer och skolungdomar, fackförfund och bönder. NGO:er, lärare och representanter från de 20 distrikten i La Paz. Människor från helt stängda städer såsom Oruro var där tillsammans med Los Ponchos Rojos (gruppering som försvarar urfolkens rättigheter) och Bartolinas (som arbetar för urfolkskvinnors representation i den politiska och ekonomiska makten).
En stor del av kritiken mot MAS har kommit från personer som inte tillhör urfolk eller minoriteter och precis som på många andra platser i Sydamerika beror detta på kolonial hierarki. Ljusare hy betyder automatiskt att du är bättre och alla åsikter eller förändringar som kommer från någon med mörkare hy är automatiskt sämre.
Att försöka förändra 500 år av rasism och förtryck har inte varit konfliktfritt och det syns i det koloniala arvet personifierat i Jeanine Áñez. Även en del vanliga bolivianer som inte är högerextrema har stöttat militärregimen och gått på högerpropagandan.
På andra sidan finns dom som tror att all kritik mot MAS är lika med stöd för antidemokratiska och fascistiska krafter.
Men det går att rikta kritik mot Evo Morales och ändå vara av åsikten att den generella politiken som han fört har gjort livet bättre för en majoritet av Bolivias befolkning. MAS har gått till val på idén om att kollektivism, antirasism och jämlikhet måste vara ledord för att alla ska få ta del av sina grundläggande rättigheter.
När detta skrivs hungerstrejkar ungdomar utanför valmyndigheten i La Paz, blockader har upprättats utanför Cochabamba och Santa Cruz bland annat. Motståndet är organiserat och kravet är tydligt: respektera att nyvalet ska hållas den 6 september.
Ninel Barrios Pizarro
