”Det här kommer vrida historien 40 år tillbaka”

För ett år sedan hölls landsomfattande demonstrationer mot planerna på inskränkningar i LSS. Här en manifestation i Eskilstuna 3 december 2017. Foto: Peter Widén

▶  Stor oro när funktionshindrade förlorar rätten till personlig assistans
▶ Föräldrar måste ta eget ansvar för att sköta om sina svårt sjuka barn
▶”Fler kommer tvingas lämna ifrån sig sina barn till institutionsboenden”

Planerna på att kraftigt inskränka LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – oroar såväl brukare som anhöriga. Det handlar framför allt om att det kommer att bli mycket svårare att få hjälp med personlig assistans. Internationalen har talat med Therese Lagerman från stödorganisationen Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU).
– Det här kommer att få en inlåsningseffekt. Människor kommer att bli fångar i sina hem, eller på institutioner, och inte få den hjälp att komma ut och leva sina liv så som de har rätt till. Den fantastiska frihetsreform som LSS var när den kom 1994, den försvinner. De säger ju inte det här rakt ut, men det innebär att vi vrider tillbaka historien 40 år till tiden med institutions­boenden, säger hon.

Therese Lagerman från RBU.

Förändringarna kommer att få konsekvenser för alla funktionshindrade som är beroende av personlig assistans, men för barnfamiljer kan det slå extra hårt, då de nya direktiven innebär att huvudansvaret nu läggs på föräldrarna.
– Det som framför allt kommer att ändras är att barn under 12 år bara ska få rätt till 15 timmar personlig assistans i veckan, och det räcker i princip bara till att få hjälp att komma upp ur sängen. Det här innebär att man inskränker barns och ungdomars fritid, förklarar Therese Lagerman.
– Tidigare har assistans beviljats utifrån det beroende som de funktionshindrade har, och assistenter har kunnat följa med till skolan och är med i barnets och ungdomens fritidsliv också. Så träder de här ändringarna igenom så blir det katastrof för många familjer, säger hon.

De som inte klarar sig på 15 timmars personlig assistans kommer att behöva söka extra stöd från kommunerna. Men även föräldrarna förväntas ta ett större ansvar, enligt de nya reglerna.
– Det här kommer att läggas mycket på familjerna att lösa. Man kommer att lägga ännu mer ansvar på föräldrarna, som kanske måste sluta arbeta för att ta hand om sina barn. Men hur långt räcker föräldraansvaret. Det finns funktionshindrade barn som har så stort vårdbehov att de behöver hjälp dygnet runt, som kanske måste ha någon som sitter med dem på nätterna. Hur mycket mäktar en förälder med i längden, säger Therese Lagerman och varnar för att fler och fler föräldrar kommer att tvingas lämna ifrån sig sina barn till institutionsboenden.
– Man bygger fler och fler LSS-boenden för barn. Det har byggts väldigt många under den här mandatperioden. Jag har fått höra skrämmande historier om föräldrar som tvingas lämna ifrån sig sina barn, för att man inte får den assistans man behöver i hemmet. Föräldrar som inte orkar längre. Det är fruktansvärt. Om man tittar etiskt på det ur människorättsperspektiv, så är det fruktansvärt vad Sverige håller på med.

Varför har det blivit så här? Vad har myndigheterna för argument för att genomföra de här förändringarna?
– Den här processen började när man gav Försäkringskassan nya direktiv runt 2015 om att försöka minska antalet assis­tanstimmar. Det var då de satte igång den här utredningen för att kunna göra större nedskärningar. Men tittar man längre tillbaka så började det egentligen redan 2008, under det borgerliga styret. Då gjorde man också stora inskränkningar i LSS. Det var då man kom på att man skulle utreda till exempel hur lång tid det tar att gå på toaletten, och bevilja assistans utefter det. Så det här har pågått länge. Men de beslut som kommer nu utgår från den process som startade 2015 med målet att spara in pengar, säger Therese Lagerman.
– Så det handlar helt enkelt om pengar. Det är det de säger hela tiden, att assistansen kostar för mycket. Men det finns faktiskt forskning som visar att det blir dyrare för samhället om man drar in assistansen. Personlig assistans i hemmet är betydligt billigare och bättre än institutionsboenden.

Går det att vrida den här utvecklingen åt andra hållet? Vad gör RBU?
– Vi jobbar mycket med att få politiker att inse konsekvensen av deras handlande, hur våra medlemmar upplever det här. Hur det faktiska utslaget blir efter deras beslut. Hur familjer slås omkull, hur till och med barn och ungdomar har dött på grund av politikernas och Försäkringskassans beslut, säger Therese Lagerman.
– Vi tänker inte ge upp utan kommer att bli ännu vassare. Vi kommer att fortsätta den här kampen för att alla ska ha rätt till ett värdigt liv.

Per Leander