”Det finns ett klart samband mellan korruption och fattigdom”

 

Right Livelihood Award pristagarna. Från vänster:  Thelma Aldana (Guatemala), Tony Rinaudo (Australien), Yacouba Sawadogo (Burkina Faso) och Iván Velásquez (Colombia) håller upp en teckning på pristagarna som sitter fängslade och därför inte kunde medverka på ceremonin: Abdullah al-Hamid, Mohammad Fahad al-Qahtani och Waleed Abu al-Khair (Saudiarabien). Foto: Right Livelihood Award Foundation/Wolfgang Schmidt

Den colombianske juristen Ivan Velasquez, chefen för Cicig, och Thelma Aldana, som var Guatemalas riksåklagare fram till i maj, fick i november ta emot det ”alternativa Nobelpriset” Right Livelihood Award i Stockholm, för deras avgörande roller i en av världens mest framgångsrika anti-korruptionsinsatser. Internationalen har träffat dem.

 

I oktober beslutade Guatemalas president Jimmy Morales att inte förnya mandatet för den FN-ledda Internationella Kommissionen mot Straffrihet i Guatemala (Cicig). Dessutom införde Morales ett inreseförbud för chefen för Kommissionen. Presidenten försökte sätta punkt för vad som internationellt bedöms som ett lyckat arbete mot korruption och straffrihet men som hotar makthavarna i landet. Cicig har tillsammans med åklagarmyndigheten lyckats gräva fram ett flertal korruptionshärvor där fyra av landets tidigare presidenter och nu även den sittande presidenten och flera familjemedlemmar finns bland de utpekade och åtalade.

– Utan tvekan har den Internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (Cicig) bidragit till att stärka både rättsväsendet och åklagarmyndigheten i landet. Förutom korruptionsutredningarna har Cicig fungerat som ett viktigt redskap i lagändringar så som den nya lagen mot organiserad brottslighet, säger den tidigare riksåklagaren Thelma Aldana.
Cicig är en lyckad mekanism mot korruption och maktmissbruk och därför har den väckt avstötning från den organiserade brottsligheten och från de makthavare som varit inblandade i åklagarens och Cicigs utredningar och senare åtal. Men kommissionen har starkt stöd bland befolkningen, fastslår Aldana, som efter sin avgång som riksåklagare av säkerhetsskäl tvingades lämna Guatemala.
Cicig har funnits i Guatemala sedan 2006 och det gemensamma arbetet med åklagarmyndigheten har resulterat i att mer än 60 olika kriminella nätverk identifierats, över 300 fällande domar avkunnats och 34 förslag till reformer av rättssystemet lämnats in. Det mest kända korruptionsfallet, “La Línea”, ledde till 60 åtal och att dåvarande president Otto Pérez Molina och hans vicepresident Roxanna Baldetti tvingades avgå och häktades.
– Korruptionsfallen visar på ett väletablerat mönster i Guatemala och hur stor korruptionen är i landet. I siffror enligt Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales ska korruptionen i Guatemala under bara 2015 uppnått 530 miljoner dollar. Och det finns ett klart samband mellan korruptionen och fattigdomen i landet, säger Aldana.
Samarbetet mellan den av FN tillsatta internationella kommissionen och Guatemalas nationella åklagarmyndighet är unikt i världen. Ursprunget är fredsavtalet 1994 mellan den guatemalanska regeringen och gerillan URGN som ålade staten att nedmontera de illegala paramilitära grupperna, så kallade CIACS, som gjort sig skyldiga till mord och brott under det 40 år långa inbördeskriget. År 2006 kom FN och Guatemalas regering överens om att tillsätta Cicig för att bistå riksåklagaren med undersökningar, analyser och förslag. Beslut om husundersökningar, arresteringar och åtal fattas däremot enbart av riksåklagaren.
Thelma Aldana har en lång karriär inom rättsväsendet som domare och som ordförande i Högsta Domstolen. Som riksåklagare och chef för åklagarmyndigheten från 2014 har hon med stöd från Cicig utrett och åtalat affärsmän och makthavare i Guatemala. Hennes insatser i kampen mot korruptionen har gett henne en enorm popularitet och planerna är nu att ställa upp som presidentkandidat för en bred koalition utanför det traditionella partisystemet. Hon är tydlig i vad som kan komma bli huvudfrågan i nästa val i juni 2019.
– Cicig bör fortsätta verka i landet eftersom mandatet avser utredningarna med syfte att demontera de olagliga CIACS. Kommissionen har också till uppgift att verifiera att CIACS inte återuppstår i Guatemala, menar Aldana med klar hänvisning till presidentens senaste drag att avsluta kommissionens uppdrag i landet.

Protester mot Jimmy Morales beslut att inte förnya Cicigs mandat har även fått gehör internationellt. Bland annat har Sverige, som är en av Kommissionens största bidragsgivare, protesterat. Den guatemalanske presidenten försökte i början av året utvisa den svenske ambassadören Anders Kompass för uttalanden angående korruptionen i landet som hade upprört regeringen. Men Morales har nu fått en allierad i USA i sin kamp mot Cicig i form av den republikanske senatorn Marco Rubio. Trumps nuförtiden starke man i Latinamerika lyckades i maj stoppa USA:s bidrag till Cicig på sex miljoner dollar.
Cicigs kommissionär Ivan Velasquez har även tidigare varit i hetluften när han för den colombianska Högsta Domstolens räkning avslöjade paramilitärernas kopplingar till politiken i Colombia, den så kallade parapolitica. Han tycker att det finns ganska många likheter mellan länderna.
– I Guatemala kan allt vara mer grovt eftersom institutionerna är svagare. Kopplingarna är tydligare exempelvis med parlamentariker när en lag ska röstas fram. I Colombia är det inte så uppenbart. Men det betyder inte att korruptionen inte existerar. Men faktum är att stora territoriella landsdelar utan statens närvaro ockuperas av kriminella organisationer och av den organiserade brottsligheten. Det är något som kännetecknar båda länderna, konstaterar Velasquez.
Cicigs chef menar att även knarkkartellernas kopplingar till politiken har länderna gemensamt.
– Det är uppenbart att det finns kopplingar mellan aktörer som verkar inom lagen och knarkkartellerna. Narkotikasmugglingen från Colombia är ett allvarligt problem för Guatemala som transitland genom Stilla havet och Atlanten. Ökningen av både kokainproduktionen och smugglingen, på grund av expansionen av de odlade områdena i Colombia, inverkar på Guatemala. Med allt vad detta innebär. Korruptionen i de lokala förvaltningarna och kontrollen över landområden som utövas av dessa grupper med arméns tysta medgivande, menar Cicigs kommissionär.
En annan fråga som förenar Colombia med Guatemala är att ha genomlidit en väpnad konflikt. Fredsprocessen i Guatemala med över 20 år i nacken har flera likheter med den fredsprocess som Colombia nu går igenom.
– Guatemala undertecknade freden med gerillan år 1996. Det fanns då stora förväntningar om att processen skulle stärka demokratin och att landet skulle uppnå en rättssäkerhet. Dessutom fanns som mål att inkludera Guatemalas stora ursprungsfolk, som är mer än hälften av landets befolkning, i samhället. Jag har hört allt detta och jag har också hört dem som menar att allt stannade enbart vid ord och texter men som aldrig förverkligades.
– Något liknande händer i Colombia där det finns stora förväntningar med fredsprocessen. Det diskuterades fram i Havanna åtaganden gällande markinnehav och markfördelning, som skulle gå parallellt med gerillans återanpassning, men som slutligen inte verkar bli av. Jag tror inte att förväntningarna har uppfyllts.

Med fredsprocessen uppstod en optimism i Colombia som liknar det som hände år 1991 med den nya konstitutionen. Det var tänkt att den skulle stärka institutionerna och demokratisera Colombia. Men så fort den nya konstitutionen antogs började motståndet att verka för att stoppa reformerna. Både paramilitärerna och knarkkartellerna var en del i motståndet. Calikartellen spelade en stor roll i det politiska spelet 1994. Det skapade en stor frustration.
Velasquez är försiktigt optimist till hur fredsprocessen kommer att lyckas i Colombia. Han menar att colombianerna som medverkar i fredsprocessen har tagit del av erfarenheterna från Guatemala. Hans förhoppning är att trots alla dessa oförverkligade projekt och ouppfyllda löften ändå finns i Colombia en ambition att skapa solida grunder för fredsprocessen. Men fredsavtalet har redan många motgångar. Bland annat våldsspiralen.
– Det finns redan ett graverande exempel med det som hände [vänsteralliansen] Patriotiska Unionen (UP). Det var en utrotning av ett politiskt parti. Tusentals UP-medlemmar mördades. Detta verkar komma tillbaka. Vi ser en upptrappning av mord på sociala ledare ute i regionerna och även av tidigare gerillasoldater.
– Som en form av kontroll, utifrån undersökningarna om hur brotten begås och misstanken som uppstått om att detta liknar det som hände med UP, borde utgångspunkten i utredningarna vara att det är en systematisk eliminering av dissidenter.
Cicigs chef menar att det är nödvändigt med mer statlig närvaro och se till att de sociala programmen, markfrågan och resursfördelningen bidrar till att minimera eller kontrollera orsaken till våldet. Velasquez menar också att det internationella samfundet måste ha en vaksam attityd gentemot fredsprocessen. Det internationella stödet, både det ekonomiska och det politiska, måste inrikta sig på att bidra till att stärka den sociala och demokratiska staten så som det står i den colombianska konstitutionen.

Latinamerika skakas idag av den största korruptionshärvan någonsin orsakad av det brasilianska byggbolaget Odebrecht. I minst tio länder ska Odebrecht ha mutat affärsmän, presidenter, ministrar och politiker, tjänstemän och även åklagare i syfte att dra fördelar i offentliga upphandlingar i infrastrukturprojekt. I Colombia har ljudinspelningar med huvudvittnet i Odebrechtfallen, revisorn Jorge Enrique Pizano, som uppseendeväckande dog i november i en hjärtattack, pekat ut landets nuvarande riksåklagare Néstor Martínez som indragen i muthärvan.
– Det är nödvändigt att kartlägga vilken roll riksåklagaren har spelat i allt detta och även gå igenom hur åklagarmyndigheten förfarit vid utredningen av Odebrechtfallen. Jag tycker att man måste gå på djupet med undersökningen. Det får inte uppstå en situation som öppnar för straffrihet, menar Ivan Velasquez.
Hur omfattande korruptionen i offentliga upphandlingar av infrastruktur är och om det även förekommer andra bolag i utredningarna vill han inte spekulera i.
– Men utredningar, både i medier som inom rättsväsendet, pekar på att även andra företag figurerar. I Guatemala har vi också hittat bolag från andra länder som begått mutbrott. Till exempel i upphandlingen av containerterminalen Quetzal betalades över 30 miljoner dollar i mutor av Barcelonas containerterminal.
Hur Odebrecht lyckades penetrera så många regeringar i Latinamerika är en öppen fråga.
– Att det förekommer mutor beror på att det redan finns en bas till korruption som bara behöver utnyttjas. Det är inte Odebrecht som genererade korruptionen i Colombia eller Guatemala. De utnyttjade de kriminella strukturerna som fungerar inom både den colombianska och den guatemalanska staten.

Francisco Contreras  och Andres Gomez