Diakonia: ”Exportera inte Nya Karolinska- modellen till fattiga länder”

Nya Karolinska. Foto: I99pema / Wikimedia cc-by-sa

▶ Ny rapport visar på riskerna med Offentlig Privat Samverkan

▶ Nya Karolinska i Solna – ett av flera avskräckande exempel

▶”Sluta främja modellen som en universallösning för finansiering”

 

Nya Karolinska (NKS) i Solna är ett exempel på Offentlig Privat Samverkan (OPS), eller Public Private Partnership (PPP) som det heter på engelska. OPS-projekt lyfts fram av regeringar i givarländer och institutioner som Världsbanken som en finansieringsmodell för allt från infrastruktur till sjukvård och utbildning i utvecklingsländer, för att nå målen i Agenda 2030. OPS är en del av Världsbankens strategi för att främja privatfinansiering av olika projekt för att nå utvecklingsmål.
Men i Diakonias färska rapport ”History RePPPeated – How public private partnerships are failing” visas det att OPS-modellen inte är en universallösning för resultat som verkar i allmänhetens intressen. Tvärtom framkommer allvarliga brister i de tio exemplen i rapporten.
Turerna kring Nya Karolinska Solna avslöjade allvarliga brister i hela processen med att bygga sjukhusområdet. NKS-skandalen kom till allmänhetens kännedom genom visselblåsare och grävande journalistik. I boken ”Sjukt hus – Globala miljardsvindlerier – Från Lesotho till Nya Karolinska” från 2016, beskriver journalisterna Henrik Ennart och Fredrik Mellgren fallet i detalj. Det som kanske inte är så allmänt känt i Sverige är att NKS inte är unikt och att OPS-projekt runtom i världen visar på liknande problem.

De tio granskade projekten i rapporten kommer från olika sektorer och spänner över rika länder såväl som utvecklingsländer. Samtliga har resulterat i höga kostnader som fått bäras av den offentliga sektorn och i slutändan betalas av skattebetalarna. I Lesotho har exempelvis byggandet av ett sjukhus slukat mellan 40 och 50 procent av landets årliga hälsobudget.
Dessutom har insynen varit bristfällig och människor som berörts lokalt har inte konsulterats eller informerats i nio av tio fall.
I hälften av de tio fallen har projekten haft negativ inverkan på människor som lever i fattigdom och bidragit till ökade klyftor i samhället. Exempelvis har ett OPS-projekt i Jakarna i Indonesien, som påbörjades redan i slutet på 90-talet, inte levt upp till löftet om rent dricksvatten till människor medan privata företag som deltagit har gått med vinst.
Tre av projekten har resulterat i allvarliga negativa sociala och miljömässiga effekter.
Exemplen visar hur svårt det är att förhandla och sedan implementera ett OPS-projekt och att det krävs mycket för att projekten ska leverera i tid, inom budget och ge resultat som faktiskt gynnar människor som det var tänkt.

OPS-projekt behöver kanske inte alltid misslyckas, men det finns tillräckligt många bevis

Diakonias Penny Davies Foto: Martina Holmberg

som pekar på risker att ta hänsyn till.
– Frågan vi bör ställa oss är: om inte vi i Sverige klarar av att genomföra en välfungerande OPS, bör då denna modell ses som en lösning i fattigare länder med betydligt sämre institutionella förutsättningar att lyckas? säger Penny Davies, policyrådgivare i utvecklingsfinansiering på Diakonia. Hon fortsätter:
– Är det en modell vi ser som lämplig att främja genom Världsbanken och andra institutioner som en lösning för att nå utvecklingsmål?
Rapporten visar att om svaret på den frågan inte är ett rungande nej, så bör i alla fall fakta om vad som faktiskt inte fungerar tas på allvar. Offentliga resurser är knappa i alla länder och inte minst i utvecklingsländer som ofta står inför akuta och stora behov av satsningar på sjukvård. Och när människors rätt till hälsa och utbildning kränks, samtidigt som privata aktörer skor sig på projekt som inte lyckas bidra till uppfyllandet av dessa rättigheter, så underminerar det förtroendet för beslutsfattare och i förlängningen det demokratiska systemet.
– Vår exempelsamling är ett starkt talande bevis på varför Världsbanken och andra aktörer måste sluta med att reservationslöst främja denna modell som en lösning på utvecklingsländers behov av finansiering för vård, skola, infrastruktur, avslutar Penny Davies.

Marco Jamil Espvall

 

DIAKONIAS FÖRSLAG:

■ Raportens fyra rekommendationer till Världsbanken, IMF, mfl:
• Sluta att främja OPS för investeringar i social och ekonomisk infrastruktur (t.ex. järnvägar, vatten, energi, sjukvård och utbildning)
• Ge stöd till länder att hitta den bästa finansieringsmodellen av offentlig service i social och ekonomisk infrastruktur.
• Säkra demokratisk samhällsstyrning innan stora projekt påbörjas.
• Säkra insyn och att öppenhet tillämpas i projekten.

Rapporten

■ Inför Världsbankens årsmöte som nyligen hölls på Bali, släppte Diakonia tillsammans med andra organisationer rapporten ”History RePPPeated – How public private partnerships are failing”. [PDF] Rapporten visar på riskerna med Offentlig Privat Samverkan. Rapporten granskar tio OPS-projekt världen över som alla bygger på samma finansieringsmodell som Nya Karolinska i Solna. Exemplen visar på allvarliga brister och på hur den offentliga sektorn i samtliga fall fått axla höga kostnader när projekten gått snett. Rapporten uppmanar givarländer och institutioner, däribland Världsbanken, att sluta främja modellen som en universallösning för finansiering av vård, skola och infrastruktur i utvecklingsländer.