”Rör inte vår STREJKRÄTT – 150 års kamp slutar inte här!”

▶ Tvärfacklig manifestation till försvar av strejkrätten

▶ Tvåtusen samlades bara några meter från LO-borgen

▶”Släng förslaget om inskränkt strejkrätt i papperskorgen!”

 

Tvåtusen fackliga aktivister samlades i lördags på Norra Bantorget i Stockholm. Den tvärfackliga manifestationen till försvar av strejkrätten arrangerades av strikeback.
I hela tre timmar lyssnade folk på ombud från flera fackförbund. Den fackliga manifestationen ägde rum samtidigt som ett hundratal nazister från NMR förgäves försökte marschera från Kungsholmen.
Bakgrunden till manifestationen är den utredning om att begränsa konflikträtten som regeringen i maj 2017 tillsatte med anledning av hamnkonflikten. Direkt efter nyårshelgen förklarade så arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i SVT att hon tror att strejkrätten måste inskränkas. Detta ledde till att Svenskt Näringsliv och topparna i LO, TCO och SACO 5 juni slöt en överenskommelse bakom ryggen på medlemmarna.

Men på Norra Bantorget var den fackliga sammanhållningen total. Att även representanter från nordiska länder som Danmark och Norge var på plats säger något om frågans dignitet. En stor röd banderoll talade sitt tydliga språk: ”LO-toppen har inte medlemmarna med sig. Släng förslaget om inskränkt strejkrätt i papperskorgen!”. På en annan banderoll stod ”Rör inte vår STREJKRÄTT – 150 års kamp slutar inte här!”.

Marta Aguirre från SEKO hänvisade i sitt tal till det som är A och O i den fackliga kampen: nämligen att aldrig svika löftet om att försvara medlemmarnas intressen gentemot arbetsköparna. Såväl Aguirre som flera andra talare påpekade att fackföreningsrörelsens själva existensberättigande handlar om att stärka kollektivet gentemot arbetsgivarnas ständiga försök att försämra arbetsvillkoren.

Ulf Nilsson från Byggnads inledde sitt tal med att säga att han inte hade mandat att tala för förbundets räkning – han tillade: ”Men jag har mandat från alla byggnadsarbetare i landet som är emot inskränkningen i strejkrätten. Just därför ska vi inte backa en enda millimeter från våra rättigheter. En inskränkning av strejkrätten skulle drabba alla fackligt organiserade i Sverige. Det finns en särskild plats i helvetet för sådana som låter sig utnyttjas av Näringslivet som nyttiga idioter!”. Anförandet möttes av dånande applåder.
Erik Pettersson är förtroendevald för IF Metall på Cranab i Vindeln, men fick representera fyra Metall-klubbar i Västerbotten som är emot inskränkningar i strejkrätten. Han berättade att han hade blivit uppring av förbundsstyrelsens toppar.
Byråkraterna uppifrån varnade honom för det han skulle säga på Norra Bantorget, de ville inte förknippas med den fackliga manifestationen. Han svarade att de inte behövde vara oroliga eftersom det inte fanns en chans att just de herrarna kunde förknippas med försvaret av strejkrätten.

Jenny Bengtsson från Transport menade att hon under alla år som fackligt engagerad inte värvat nya medlemmar till facket, arbetat för fackliga rättigheter och medlemsdemokrati för att andra skulle komma och inskränka medlemmarnas rättigheter. Hon talade om det oerhörda sveket från sin egen förbundsordförande, bara några dagar efter Transports kongress. ”Men till skillnad från svikarna tar vi vårt ansvar”, sa Jenny Bengtsson. Hon avslutade sitt tal med en allmän uppmaning; att ta över fackföreningarnas ledningar: ”Ta över, framåt i kampen!”.
Athena Farrokhzad läste inspirerad av Rosa Luxemburg upp dikten ”Slå tillbaka” där toppstyrning och arbetardemokrati kontrasterar varandra som dödsfiender medan Kajsa Grytt sjöng låten ”Kriga för strejkrätten”.

Efter att de nordiska fackföreningsrepresentanterna avslutat sina tal med att säga ”Er kamp är vår kamp” talade Erik Helgesson från Hamnarbetarförbundet. Helgesson var inte nådig.

Erik Helgesson

Han beskrev ett mödosamt fackligt arbete som skulle ha varit omöjligt utan medlemmarnas medvetenhet och direkta delaktighet. Han beskrev hur Hamnarbetarförbundet ständigt attackerats av arbetsgivaren och motarbetats av pamparna från Transport.
Men han berättade också om att den överväldigande majoriteten av hamnarbetarna har för vana att fullfölja vad de själva har beslutat på sina medlemsmöten. Han talade med övertygelse om hur kollektiv sammanhållning gjort det möjligt för hamnarbetarna att ”stå pall”. Helgesson talade varmt om fristående fackföreningars medlemsdemokrati vilket är raka motsatsen till socialdemokratiskt toppstyrda fack.
Helgesson talade om ”självrespekt att besluta för oss själva” och om att aldrig kompromissa en millimeter om grundläggande fackliga principer. Han uppmanade hela fackföreningsrörelsen att göra gemensam sak: ”Ta tillbaka fackföreningar dit de tillhör!”. Det blev en lång ovation som inte ville ta slut.
Alex Fuentes

 

Strike Back

Under lördagen genomfördes en stor manifestation för strejkrätten på Norra Bantorget. Där samlades 2000 personer för att lyssna på tal från gräsrötter från 11 LO förbund, 1 TCO förbund, 3 fristående fackförbund, norska och danska LO, kulturpersonligheter, jurister och strejkrättsexperter.

Bland talarna märktes Eva Karlsson som företräder 5100 medlemmar i Vårdförbundet, Erik Helgesson från Hamnarbetarförbundet, Camilla Ingman från Kommunal och Erik Pettersson som företräder 4 klubbar inom IF Metall. Totalt företrädde talarna 20 000 fackliga medlemmar i Sverige och 20 000 fackanslutna i Norge och Danmark.

Efter den stora demonstrationen genomfördes ett antal civila olydnadsaktioner runt om i centrala Stockholm till stöd för strejkrätten. Bland annat genomfördes en vägblockad utanför Socialdemokraternas huvudkontor på Sveavägen under en timme.