Några ord om Magorian


Godnatt, mister Tom har nog var och varannan människa läst eller i alla fall hört talas om. Men Michelle Magorians författarskap innefattar betydligt mer än den mästerliga boken om en tillitsförlamad, evakuerad pojke på den engelska landsbygden. Jag vet till exempel inte hur många gånger jag har läst En liten kärlekssång. Men jag minns hur det kändes att läsa den när jag själv plötsligt var lika gammal som den 17-åriga huvudpersonen Rose.
Nu är jag många är äldre än den livstörstande flickan med skrivardrömmar som evakueras till den sömniga lilla fiskarbyn Salmouth under andra världskriget, men hon känns fortfarande som en nära vän. Michelle Magorian lyckas sätta fingret på så många av trådarna i det trassliga nystan som det är att vara en ung kvinna med alla de krav som fanns, då och nu. Hon har också känsla för vad det innebär att känna sig annorlunda och obekväm med normerna. Att leta efter sin plats i tillvaron.
Trots att hennes böcker är tidsbestämda och ofta utspelar sig under tiden kring andra världskriget, är berättelserna allmängiltiga.

Michelle Magorian har armeniska rötter men föddes i brittiska Portsmouth i november 1947. Rakt in i efterkrigstidens värld, den värld som hennes böcker ofta speglar. Hon utbildade sig till skådespelare, bland annat på Marcel Marceaus mimskola i Paris. Samtidigt skrev hon noveller precis som Rose i En liten kärlekssång. Ett växande intresse för barnböcker fick henne att skriva Godnatt, mister Tom i tjugoårsåldern, inspirerad av moderns berättelser från tiden som sjuksköterska under kriget.
Den starka, finstämda och egensinniga boken fick stor uppmärksamhet och spridningen internationellt och gav den nyblivna författaren Guardians barnbokspris 1982.
I hennes andra bok, Hemlängtan, är huvudpersonen en flicka som just håller på att bli tonåring och som kommer tillbaka till England efter att ha varit evakuerad till USA. Hon har svårt att anpassa sig och lyckas knyta an till den förfrämligade modern ungefär lika lite som modern lyckas knyta an till henne. Precis som i Godnatt, mister Tom finns det många mörka toner. Men även ljusa, fjäderlätta. Och allt däremellan.

Efter Hemlängtan kom så En liten kärlekssång. Här handlar det om att bli självständig och att stå på egna ben, att befria sig från fördomar och att hitta sitt språk och sin sexualitet. Få manliga karaktärer i böcker har tilltalat mig så mycket som bokhandlaren Will med sina manchesterbyxor, sin ryggrad och mjukhet och totala respekt för kvinnor.
Michelle Magorian visste nog vad hon gjorde när hon skapade en sådan idealbild för de unga flickor som läste hennes bok. Någon som ser och respekterar hela personen, inte bara är ute efter en sak, eller sätter upp en på en tråkig piedestal som det inte går att komma ned ifrån.

Under årens lopp har Michelle Magorian varvat skrivandet med skådespeleriet. Hon har skrivit flera böcker som handlar om teaterlivet på ett eller annat sätt. Som Plats på scen där en ung pojke från en fattig familj drömmer om att få möjlighet att bli skådespelare. Hon har även skrivit diktsamlingar och novellsamlingar, som På djupt vatten och andra berättelser.
Hennes senaste roman, Impossible, kom 2014. Den har tyvärr inte kommit ut i svensk översättning. Men endera dan kanske Michelle Magorian får ett uppsving igen i Sverige. Vem vet. Jag vet bara att jag förmodligen kommer att läsa om hennes böcker då och då, för mitt eget höga nöjes skull, och för att minnas mina yngre jag.

Emma Lundström