Från skatteflykt till löneflykt

Poletten ramlade ner säger Dick Forslund, ekonom och forskare vid Alternative Information and Development Centre (AIDC) i Kapstaden. Genom utredningskommissionen efter Marikanamassakern fick han tillgång till det multinationella gruvbolaget Lonmins finansiella dokument. 50-talet skjutna arbetare och hundratals skadade blev resultatet av att Lonmin vägrade löneförhandla. Man sa sig inte ha råd med några höjda löner.
Men dokumenten avslöjade årliga överföringar till ett advokatkontor på Bermuda på 245 miljoner rand (1 rand ca ¾ krona). En fördelning av denna illegala överföring skulle kunnat ge 4000 strejkande bergsborrare 100 procent mer i lön. Detta förutom de miljontals kronor som regelbundet i hemlighet tilldelades toppchefer. Aggressiv skatteplanering berövade arbetare lönehöjning och aktieägare utdelning.

Hur var det nu med polletten? Dick Forslund räknade vidare. Om vi antar att vinstskatten i ett land är 28 procent. Hur mycket pengar måste då ett bolag överföra till Bermuda för att undvika att betala 28 miljoner i skatt. Svaret är förstås 100 miljoner eftersom 28 procent av hundra miljoner är 28 miljoner. På detta sätt förlorar staten alltså 28 miljoner. Chockerande siffror inte sant. Laglydiga skattebetalare tvingas kompensera för denna förlust för den gemensamma sektorn.
Nu kommer knäckfrågan som inte ställts. Vem förlorar de övriga 72 miljonerna? Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) beräknade 2015 att regeringarnas årliga skatteförluster genom skatteflykt uppgår till mellan 100 miljarder och 240 miljarder dollar. Om vi antar att företagsbeskattningen i världen är 15 procent så kan vi omformulera frågan. Hur mycket pengar överför de multinationella bolagen årligen till skatteflyktsparadis? Under dessa förutsättningar är svaret mellan 667 och 1600 miljarder dollar.

Om dessa olagliga och hittills inte uppmärksammade miljardöverföringar stoppades skulle detta i så kallade utvecklingsländer kunna innebära dramatiskt höjda löner, förbättrade arbetsförhållanden och möjligheter till lokal ekonomisk utveckling.
Det betyder att fokus måste ändras från skatteflykt till löneflykt inte minst för att fackföreningar vid löneförhandlingar ska kunna utgå från den löneflykt som är så många gånger större är skatteflykten.

Lars Lundström