Irland har kommit ikapp tiden

Den långa irländska kampen för att få bort abortförbudet ger äntligen resultat. Foto: Workers Solidarity Movement

► 66 procent röstade för att legalisera abort
► Resultatet av en lång och hård kamp
► Nu höjs kraven i Nordirland

Det som sker på Irland just nu är både historiskt, häpnadsväckande och helt otroligt. I fredags deltog över 64 procent av landets röstberättigade i en folkomröstning där 66,4 procent röstade för att ändra konstitutionen och liberalisera abortlagarna. Det innebär att det så kallade åttonde tillägget ska tas bort, det som ger ofödda foster rätt till liv. Irlands premiärminister, Leo Varadkar har nu i princip lovat att den delen av grundlagen som förbjuder aborter ska ändras innan årets slut.
Resultatet i omröstningen är slutet på en ihärdig och mörk epok. En lång, lång tid av rädsla och skam för de irländska kvinnor som på grund av olika anledningar behövt göra abort. Irland har idag bland de hårdaste abortlagarna i Europa och abort har varit förbjudet sedan 1861. Förbudet skrevs in i grundlagen så sent som 1983 och sedan dess har 170 000 irländska kvinnor tvingats resa utomlands för att få möjligheten att genomföra ingreppet. 2013 lyftes totalförbudet mot aborter, men bara om moderns liv är i riktigt stor fara.
Idag reser i genomsnitt tolv kvinnor till Storbritannien varje dag för att göra abort. Vissa av dem har blivit gravida som resultatet av en våldtäkt eller av incest, ändå har det varit de själva som är brottslingen. Straffet för en olaglig abort i Irland är 14 års fängelse.
Men allt detta kommer nu att ändras. Tack vare ett oerhört intensivt och uthålligt kampanjarbete. Kampanjen har gått under hashtagnamnet #repealtheeight och irländare i diasporan har flugit hem för att rösta och visa sitt stöd i kampen för kvinnornas rätt att själva välja och bestämma över sina kroppar.

Som väntat var det främst storstäderna som röstade för liberaliseringen av abortlagarna. I Dublin röstade hela 77 procent ja till förslaget, som i praktiken innebär fri abort fram till vecka tolv. I extremfall ska kvinnor få möjligheten att göra abort fram till vecka 24.
Leo Varadkar har i sociala medier tackat alla som röstade ja. Han menar att det som nu skett är resultatet av en ”tyst revolution” och ”en stor demokratisk handling”. Enligt hälsominister Simon Harris och regeringspartiet, Fine Gael, kommer den nya lagen troligen att röstas igenom innan årets slut och parlamentets arbete med att utforma en ny lagstiftning ska ha påbörjats redan i tisdags.
De 33,6 procent som röstade emot liberaliseringen tänker förstås fortsätta ”kämpa” för de rättigheter som de anser att det ofödda fostret har. En av nej-kampanjens företrädare, Cora Sherlock, kallar det för ”en sorglig dag för Irland och för människor som tror på äkta mänskliga rättigheter”. Kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp väger lätt på abortmotståndarnas våg.

När omröstningsresultatet tillkännagavs i lördags sade Simon Harris att ”vi brukade säga till kvinnorna: ta båten eller planet. Idag säger vi: ta vår hand.” Leo Varadkar menade att den 26 maj 2018 kommer att gå till historien som dagen då irländarna ”omfamnade sina skyldigheter som medborgare”. Dagen då Irland lämnade skuggorna bakom sig och klev ut i ljuset.
Nu fortsätter kampen för att samma rättigheter ska tillerkännas kvinnorna i Nordirland. Där har det inte hållits någon omröstning och det finns ingen lagändring att hoppas på i slutet av året. Där är det fortfarande så att en kvinna som har blivit utsatt för en våldtäkt och blivit gravid, riskerar ett längre fängelsestraff än våldtäktsmannen om hon försöker göra abort.
Sinn Féin stödde det irländska liberaliseringsförslaget och vill med största sannolikhet se en liknande förändring i Nordirland. Men unionisterna i Democratic Unionist Party, DUP, har vägrat att överhuvudtaget ta upp frågan.

Emma Lundström