Tysklands nyinrättade fosterlandsminister

Angela Merkel och Horst Seehofer. Foto: or Sandro Halank,

► Extremhögern återlanserade heimatbegreppet

► CDU, de gröna och socialdemokraterna hakade på

► Oklart vad fosterlandsministeriet ska syssla med

 

Tyskland har fått ett fosterlandsministerium, även om det inte är klart vad dess funktion ska bli.
Politikerna försöker att ge det gamla fosterlands-/heimatbegreppet ett modernt och neutralt innehåll. Under mer än 50 år har tyskarna bemödat sig att undvika ordet Heimat/fosterland.
Det har varit nedlortat av sitt nazistiska förflutna.
Idag är Heimat däremot på uppgång. Extremhögerpartiet Alternative für Deutschland (AfD) använde ordet frikostigt i sin valkampanj nyligen, med slogans som: ”Vi vill också i framtiden kunna kalla vårt land för vårt fosterland”. Det är naturligtvis inget överraskande kommet från ett främlingsfientligt parti. Men även Angela Merkels CDU har tagit begreppet till sig. Man hoppas att därmed skapa en buffert mot AfD:s tillväxt.
Men hur ska de gröna handskas med ordet/begreppet? Det borde ju passa illa i deras språkdräkt. Karin Göring Eckhardt, ledare för riksdagsgruppen Allians 90/De gröna, gav ett svar på den senaste partikongressen; ”Vi älskar vårt land. Det är vår hembygd och vi skall kämpa för vårt fosterland”.
Ändå förblir begreppet ”Heimat” för de flesta människor till vänster något som är olösligt förbundet med en entydig tysk ”kultur” och ”identitet”. En del gröna säger att det är ett ”försåtligt ord”

Frågan som ställs är hur begreppet ska förstås i ett etniskt mångskiftande samhälle? Ställer inte begreppet Heimat/fosterlandet alla tyskar med utländsk härkomst utanför samhället?
Många som på nytt använder begreppet försöker på olika sätt ge det en modern/inkluderande/neutral innebörd. Tysklands socialdemokratiske förbundspresident Frank-Walter Steinmeier gjorde det i sitt tal på den tyska enhetsdagen ifjol. Han tillstod att många människor i en snabbt föränderlig värld inte förstår vad som sker och känner ängslan. De tyr sig till en ”längtan efter fosterlandet”. Och svaret på den trängtan bör vi inte lämna öppet för nationalisterna, som är ute efter att hetsa människor mot varandra, varnade han.
Enligt Steinmeier syftar ordet inte bakåt utan framåt. ”En människa kan ha fler än ett fosterland” sa han med syftning på de nya tyskarna.
I en undersökning utförd på uppdrag av den borgerliga tidskriften Focus, uppger 92 procent att de inte uppfattar ordet negativt. Det ses som förbundet med familj, trygghet och säkerhet. Och snarare då med bygden, nejden, regionen än med att man tillhör Tyskland. Med andra ord: Heimat är symboliserar en handfast motvikt till en mera ogripbar och oroväckande globalisering.

Ny heimat-minister blev Horst Seehofer, som under tio år var ordförande för de stockkonservativa kristdemokraterna i Bayern. Många fruktar nu att det bildligt talat blir läderbyxor och drindl-klänningar som gäller på det nya departementet. Kritiker varnar för att Tyskland kan komma att ”förbayernligas”, och att, i andan av Heimat-tanken, ett förflutet återskapas som aldrig existerat.
Men fosterlandsministeriet blir mer än bara Heimat. Förutom Heimat-frågor ingår även vissa inrikesangelägenheter och byggnadsfrågor. Vad själva Heimatfrågorna innehåller är ännu oklart. Seehofer beskriver
uppdraget som att ministeriet bland annat ska befatta sig med inre säkerhet och migration.

Evita Neefs

Artikeln är tidigare publicerad
i Gazet van Antwerpen.

Översättning från nederländska: Per-Erik Wentus.

 

■ Heimat är ett mycket vitt begrepp. I sak betyder det ”hembygd”, det vill säga där man 1) är född och uppvuxen, 2) känner sig hemma och 3) har bott länge. Vid 1600-talets mitt började ordet också användas för fosterland. Nazismen kopplade sedan samman begreppet med sin blod & jord«-ideologi, där tanken är att varje folkslag har ett biologiskt blodsband till den jord där man fötts.