Brasilien: Socialistiska vänsterns nya presidentkandidater

KANDIDATER Sonia Guajajara och Guilherme Boulos peppar för presidentvalet i oktober. Foto: Jorge Ferreira / Mídia NINJA

 

► PSOL stärker banden till de sociala rörelserna

► Ledare för hemlösa arbetare förste-kandidat

►Urfolksledare blev vice presidentkandidat

Det socialistiska vänsterpartiet PSOL lanserade i helgen sin presidentkandidat inför höstens val. Det blev den kände ledaren för de hemlösa arbetarnas organisation MTST, Guilherme Boulos, och en av de viktigaste ledarna för den brasilianska ursprungsbefolkningen, Sonia Guajajara till vice.
Boulos leder sedan starten för drygt 10 år sedan MTST som gjort sig kända för en outtröttlig kamp för rätten till bostad och lett ett antal spektakulära markockupationer. Vid sidan av de jordlösa böndernas rörelse MST är MTST en av de viktigaste sociala rörelserna i Brasilien idag. Boulos har inte tidigare varit medlem i PSOL men anslöt sig i veckan som gick.
Sonia Guajajara är ledare APIB, en paraplyorganisation för landets olika organisationer för ursprungsbefolkningen.

För PSOL innebär detta att ännu starkare band knyts med Brasiliens sociala rörelser. Partiet har under senare år i allt högre utsträckning blivit den pol som aktivisterna dras till, inte minst i kampen mot de nedskärningar som kupp­regeringen under Michel Temer bedriver.
Men valet av Boulos som presidentkandidat har mötts av kritik från delar av PSOL, som menar att han står för nära den förre presidenten Lula Da Silva. Bland de andra kandidater som lanserades internt, fanns Plinio Arruda Sampaio jr, son till PSOL:s presdientkanidat i valet 2010. Kritiken har framför allt fokuserats på några uttalande som Boulos gjort till förmån för Lulas rätt att ställa upp i presidentvalet (han är dömd till fängelse för pengatvätt och passiv korruption), en ståndpunkt som förvisso delas av majoriteten av PSOL. Men också på det faktum att han till helt nyligen inte varit medlem i partiet.

Att PSOL är djupt kritiska till Lulas klassamarbetsprojekt är välkänt. Själva grunden för partiets bildande var oppositionen mot Lula och PT i regeringsställning. Men samtidigt har partiet varit tydliga med att de fördömer den parlamentariska kupp som avsatte Lulas efterträdare Dilma Rouseff från presidentposten och med vicepresidenten Temer som ledare startat en nedskärningspolitik som saknar motstycke.

Lite problematiskt är att många av dem som kritiserat utnämningen av Boulos inte tycker sig kunna ta ställning mellan en kandidat från det socialdemokratiska PT och en utpräglad kandidat från högern.
Den diskussionen har uppstått i varje val som PSOL deltagit i. Den officiella ståndpunkten brukar vara att partiet inte tar ställning men uppmanar till en röst MOT högerkandidaten, liksom att enskilda ledare deklarerar hur de tänker rösta eller inte rösta.
För att bli vald till president i Brasilien krävs 50 procent plus en röst. Om ingen uppnår detta går de ledade kandidaterna till en andra valomgång.

I årets val ser situationen ut att bli extra delikat. Medan PT kör sin kampanj med Lula som kandidat, trots att han kan komma att strykas från valsedlarna, har den traditionella högern inte kunnat enas om en kandidat. Medan korruptionsanklagelserna mot Lula inte verkat påverka hans opinionsstöd (han leder stort i alla undersökningar), står högern splittrad runt sina krisartade och djupt korrupta kandidater. Detta har gjort att den ultrareaktionäre Jair Bolsonaro seglat upp till andraplaceringen i opinionen,15-16 procent mot Lulas ca 35 procent.
Bolsonaro samlar en god del av landets mest reaktionära delar med sin vurm för miltärdiktaturen, sitt hat mot homosexuella, sitt förakt för fattiga och sin öppna sympati för våldtäkt (på politiskt aktiva kvinnor som han uppfattar som vänster). Att i en eventuell andra valomgång stå ”neutral” mellan Lula och Bolsonaro lär nog ge upphov till långt mer än intern kritik.

Göran Kärrman