Jokkmokks kommunalråd i knäet på gruvbranschen

Jokkmokks kommunalråd, Robert Bernhardsson (S), vill ha en gruva i Gállok till varje pris. Foto: Privat

► Länsstyrelsen avråder från en gruva i Gállok
► Kommunledningen vägrar acceptera beskedet
► Henrik Blind: ”Det är sorgligt och ansvarslöst”

Turerna kring brittiska Beowulf Minings planer på en järnmalmsgruva i Gállok/Kallak utanför Jokkmokk i Norrbotten har varit många. Den socialdemokratiska kommunledningen verkar vilja ha en gruva till varje pris, men det lokala motståndet har varit stort. De flesta minns nog sommaren 2013. Hur åldrade renskötare släpades bort av poliser. Hur motståndet väckte internationell uppmärksamhet innan svensk media vaknade till liv och började rapportera.
Sedan i somras ligger frågan på regeringens bord. Det är regeringen som ska fatta det slutgiltiga beslutet och det är till regeringen som berörda myndigheter ska lämna in sina yttranden. Regeringen krävde ett kompletterande yttrande och ett tydligt ställningstagande från länsstyrelsen i Norrbotten före första november i år.
Detta yttrande kom den sista november – alldeles lagom till deadline – och där står det att länsstyrelsen inte anser att bearbetningskoncession för ”Kallak K nr 1” bör beviljas. Myndigheten står alltså fast vid den ståndpunkt som intogs redan 2014.

Regeringen ville, i det kompletterande yttrandet, få reda på om länsstyrelsen tycker att den befintliga miljökonsekvensbeskrivningen från gruvbolaget, Beowulf Mining, är tillräcklig och om den planerade markanvändningen uppfyller kraven i miljölagstiftningen. Länsstyrelsen skulle också särskilt yttra sig om världsarvet Laponia och riksintresset rennäring.
I tillkännagivandet på länsstyrelsens hemsida säger länsrådet Johan Antti att en gruvetablering förvisso kan innebära kortsiktiga positiva samhällseffekter för Jokkmokk, men att projektet är just kortsiktigt och därför inte ”samhällsekonomiskt försvarbar ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv”: ”Med tanke på att det samtidigt handlar om en verksamhet som kan medföra oåterkalleliga ingrepp i naturen och bestående påverkan på markanvändningen, så bör en bearbetningskoncession inte beviljas.”
Länsstyrelsen anser att riksintresset rennäring bör ha företräde före riksintresset mineral. En gruva i Gállok skulle bland annat vara ödesdiger för Jåhkågasska sameby eftersom den skulle skära av renflyttningsleden.
Dessutom menar myndigheten att det inte kan uteslutas att världsarvet Laponias natur- och kulturvärden kan komma att påverkas av gruvetableringen.

Problemet är bara att Jokkmokks kommunalråd, Robert Bernhardsson (S), inte vill höra på det örat. Varken folkligt motstånd eller expertutlåtanden är något som kan få honom på andra tankar. Han är ”chockad”, vill ha ”krismöte” och tycker att länsstyrelsens yttrande är ”ensidigt”.
Kommunalrådet ämnar driva frågan vidare och enligt SVT kommer han den närmaste tiden att ha ett antal möten för att ”övertyga viktiga instanser att gruvprojektet är livsviktigt för kommunens överlevnad”.
Robert Bernhardsson började sin lobbyverksamhet redan i tisdags då han hade möte med branschorganisationen SveMins jurister. Dessa jurister ska ha granskat länsstyrelsens yttrande om Gállok och det går att anta att de har kommit fram till att det är bristfälligt eller felaktigt, eller något annat som passar gruvföretaget som vill exploatera malmen.
Det har ryktats att även Beowulf Minings styrelseordförande, tidigare Europaparlamentarikern Göran Färm (S), skulle vara med på tisdagens möte.

Gállokförsvararen Henrik Blind (MP) menar att Jokkmokk andas framtidstro, samhället behöver ingen gruva.

Robert Bernhardsson tycker inte bara att Länsstyrelsens yttrande är ensidigt. Han menar att konsekvenserna för Jokkmokk blir ”oerhörda” och att det är ”ett stort bakslag” för kommunens ”investeringsklimat”. Många boende i området är av en helt annan åsikt. En av dem är Gállokförsvararen Henrik Blind som sitter i kommunfullmäktige för Miljöpartiet i Jokkmokk och tillhör Tuorpon sameby. Han anser att kommunledningen blundar för de miljökonsekvenser och samhällskostnader som en gruva skulle innebära. Han önskar sig en kommunledning som tror på kommuninvånarnas kreativitet och företagsamhet istället för att sätta sig i knäet på SveMin.
Henrik Blind är inte förvånad över kommunledningens reaktion på det senaste yttrandet från länsstyrelsen.
– Det är dock oerhört sorgligt och ansvarslöst att Socialdemokraterna i Jokkmokk väljer den destruktiva vägen där natur och kultur offras för kortsiktig profit, säger han och avfärdar Robert Bernhardssons tal om att beskedet är ett bakslag för kommunens investeringsklimat:
– Till skillnad från kommunalrådet ser jag ljust på kommunens framtid. Samhället andas framtidstro, småföretagandet ökar och hela världen vill besöka vår bygd. I besöksstatistiken syns det tydligt att den största tillgången är vi som bor här och kommunens unika natur och kultur. Vi behöver ingen gruva.

Emma Lundström