Höstbudgeten: Fossila subventioner underminerar klimatmål

Foto: Flickr-s

Så var den här. Budgeten för 2018. Kommunstyrelsens moderata ordförande i Täby, Leif Gripestam, kallar det för en ”sockersöt budget av valfläskkaraktär”, medan anställda inom förlossningsvården gläds åt en extra miljard. När det gäller miljö, natur och klimat kan den miljöaktivist som bara tittar på de ökade anslagen få för sig att jubla lite grann. Men vad hjälper klimatmål, miljösatsningar och naturvård när subventionerna till klimatskadliga verksamheter kostar statskassan mångmiljardbelopp?

Regeringen har dubblerat anslagen till miljösatsningar sedan den tillträdde 2014 och vid en första anblick kan även årets budget tyckas ta stormkliv mot bättre tider för miljön och klimatet. Budgetpropositionen för 2018 innehåller fem nya miljarder till miljö- och klimatsatsningar. Bland annat ska stödet till solenergi fördubblas och en bred satsning göras för skyddade marina miljöer och skogsskydd. 250 miljoner kronor ska gå till åtgärder för biologisk mångfald och 250 till skydd av natur. Betesmarker och slåtterängar ska bevaras med hjälp av 85 miljoner kronor per år. 25 miljoner per år ska gå till omställning till ekologisk produktion och 70 miljoner till en ny satsning på vindplanering i kommunerna. Sju miljoner går till en satsning på hållbara textilier och en ökad återanvändning av kläder.
Även inom det svenska biståndet ska det satsas på hav, klimat och miljö. Dessutom är det tänkt att 25 miljoner kronor ska gå till att energieffektivisera industrin.

Men enligt Naturskyddsföreningen räcker det inte med 250 miljoner för att få till stånd att skyddsvärda skogar inte avverkas. Det räcker inte heller att sätta upp klimat- och miljömål med ena handen, och samtidigt dela ut fossila subventioner med den andra.
Fossila subventioner – alltså sänkta energi- och koldioxid­skatter – kostar staten mångmiljardbelopp varje år. Vi har i Sverige sedan länge en skattelagstiftning som gör skatteundantag och ger skattenedsättningar till klimatskadliga verksamheter. Naturskyddsföreningen menar att årets budget innehåller klimatskadliga subventioner på totalt 13 miljarder kronor. Bland annat får gruvnäringen punktmarkerat stöd i form av en nedsatt energiskatt för gruvfordon till en kostnad av 390 miljoner kronor. Regeringen föreslår visserligen en flygskatt, men det förslaget är relativt verkningslöst eftersom svenskt inrikesflyg slipper energiskatt, vilket kommer att kosta statskassan 900 miljoner bara under 2018. En nedsatt koldioxidskatt på traktorer och arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruket kostar 820 miljoner. Dessutom skulle statens skatteintäkter öka med 8,7 miljarder om dieselbränslet inte subventionerades med 18 öre lägre energiskatt per kWh än bensin.

Enligt Naturskyddsföreningens ordförande, Johanna Sandahl, minskar de fossila subventionerna incitamenten att åtgärda utsläppen och strider mot principen om att den som förorenar också ska betala: ”De minskar Sveriges möjlighet att leva upp till Parisavtalet och nå miljömålen.”
Emma Lundström