En riktigt ruggig ”tysk höst”

Tyska högerextremister demonstrerar i Leipzig den 22 september i år. Foto: DE HAVILLAND cc-by-nc

► Högerextrema AfD:s valframgångar måste tas på allvar

”Den stora koalitionen tog socialdemokratins själ”. Det var den besvikna rubriken på Aftonbladets ledarsida natten när det stod klart att socialdemokratin i Tyskland gjort sitt sämsta val sedan Andra världskrigets slut. ”Ett katastrofval av historiska mått”, framhöll också skribenten Anders Lindberg. I den sena natten blev det sedan mest gegga i stället för analys i kommentaren. Socialdemokratins politik har det egentligen aldrig varit något större fel på: ”Fast förankrad i den politiska mitten” och man har ”fått igenom delar av sin politik”. Men samarbetet med kristdemokraterna i regeringsställning har gjort det hela ”dimmigt” och svårt för många traditionella väljare ”att känna igen partiet”. Själv tror jag att dessa grupper inte alls ”ser i dimma”.

De är klarsynta nog att känna igen partiet från Gerhard Schröders dagar 2009 då man gjorde sitt första historiska katastrofval. Då endast 23 procent. I går rev de ut sig på 20.5 procent. Det var Schröder som rullade ut röda mattan för tyskt kapital och lät det smutsa ner den efter behag. Pensioner och a-kassan dumpades svårt. Lönerna i industrin sattes på svältkur och Tyskland fick samma låglöneproletariat som Annie Lööf och Jan Björklund gastar om vareviga dag här hemma i Sverige.

Martin Schulz har försökt sig på lite vänsterretorik i sin valkampanj. Anders Lindberg kallar honom till och med för ”ny och pigg” och får med att han försökt ”att vara så vänsterradikal som möjligt”.
Men politiken från Schröders dagar har stått fast. Socialdemokratin i Tyskland förlorade inte sin själ genom det regeringssamarbete som har varit den senaste mandatperioden. Den själen har både pantsatts och sedan sålts billigt många gånger om.

I Tyskland har man som tradition att partiledarna redan under valnatten sätter sig ner och kommenterar resultaten. Vilket kallas för ”Elefantrundan”. Där framstod Schulz till råga på allt som en historiskt dålig förlorare. En illa skadeskjuten elefant i en porslinsaffär. ”Angela Merkel har fört en skandalös valkampanj” vräkte han ur sig med skäggborsten argare än vanligt. Hon har fungerat som ”en vakuumpump” som släppt in högern! Vad han uppenbart inte fattat var att det var hans eget parti som i regeringsställning/eller i opposition skulle fyllt upp detta ”vakuum” med ett alternativt politiskt innehåll. En riktigt ruggig ”Tysk höst”. Reaktionära, högerextrema AfD blir tredje största parti i Europas viktigaste stat. Med nästan hundra riksdagsledamöter. Partiet får stora partibidrag och tillgång till viktiga TV-kanaler. Partiet blir till och med störst i delar av det gamla DDR och får ett genom- brott även i det välmående Bayern och i Syd-Ost. Då hjälper det inte att det snart kanske delas i två eller fler fraktioner.
Europas gamla traditionella arbetarrörelse finns egentligen inte mer som en stark rörelse. Den har anammat nyliberalismen och därefter gått i stå eller gått under.

Det är den verklighet som vi får ta till oss. Ingen undkommer det som har skett i land efter land i Europa de senaste åren. Ett gigantiskt skifte i det politiska landskapet. Vi måste analysera och grubbla över vad denna nya verklighet innebär. Dra lärdomar. Diskutera och konfrontera gamla sanningar. Värdera nya rörelser och den vänsterradikalisering som finns och försöka undvika att samma misstag upprepas igen. Endast så kan en ny demokratisk socialistisk rörelse återskapas!

Göte Kildén