Den etniska rensningen mot rohingyas i Burma fortsätter

6 september Rohingya som flytt Burma via båt tar sig i land nära
Cox’s Bazar i sydöstra Bangladesh. Foto: Amnesty

Cirka 400 000 människor ur den muslimska folkgruppen Rohingya har de senaste veckorna tvingats fly sina hem undan oroligheterna i Burma (Myanmar) för att söka skydd i Bangladesh. Samtidigt blir förhållandena i delstaten Rakhine allt mer akut. Nya bevis pekar på att Burmas säkerhetsstyrkor och medborgargarden tillämpar en “brända jordens taktik” i massiv skala i norra delen av Rakhine, där hela byar som bebos av rohingyas bränts ner och människor skjutits ner när de försökt fly.
Amnesty International har analyserat brandövervakningsdata, satellitbilder, foton och videofilmer och har även intervjuat ett dussintal ögonvittnen i Burma samt vid gränsen i Bangladesh.
– Bevisen är obestridliga – Burmas säkerhetstjänst sätter norra delen av delstaten Rakhine i brand i en riktad kampanj för att driva ut rohingyas ur Burma. Det råder ingen tvekan om att det är en etnisk rensning som pågår, säger Tirana Hassan, chef för Amnesty Internationals avdelning Crisis Response och som varit på plats vid gränsen. Hon fortsätter:
– Det finns ett tydligt och systematiskt mönster när det gäller övergreppen. Styrkor från säkerhetstjänsten omger en by, skjuter mot de som flyr i panik och bränner sedan ner husen. I juridiska termer handlar detta om brott mot mänskligheten – systematiska attacker och tvångsförflyttningar av civila.

Amnesty har spårat minst 80 stora eldsvådor till bebodda områden i norra delen av Rakhine sedan den 25 augusti. Det var då Burmas armé inledde en militär operation efter attackerna på polisposteringar utförda av den väpnade gruppen ARSA (Arakan Rohingya Salvation Army). Satellitsensorer under samma månad de senaste fyra åren har inte visat på några bränder i den här storleksordningen någonstans i delstaten.
Bränderna har upptäckts över stora områden i Rakhine där det övervägande bor rohingyas. Omfattningen av skadorna kan inte bekräftas av någon oberoende part eftersom Burmas regim inte tillåter att någon kommer in i området, men med största sannolikhet handlar det om att hela byar har bränts ner och att tiotusentals tvingats fly. Amnesty har matchat satellitbilder på bränderna med vad ögonvittnen berättat och med bilder på brinnande bostäder.

Det korrekta antalet bränder och omfattningen av förstörelsen är enligt Amnesty troligtvis mycket högre då de moln som uppkommer under monsunperioden har gjort det svårt för satelliter att upptäcka alla bränder. Miljösatellitsensorer kan även ha svårigheter med att upptäcka mindre bränder.
Satellitbilder från Inn Din, ett etniskt blandat område i södra Maungdaw, visar tydligt hur ett område av rohingyas bostäder har brunnit ner till grunden medan områden bredvid dem, där det inte bor rohingyas, verkar ha lämnats orörda.

Ögonvittnesskildringar från rohingyas i delstaten Rakhine och från flyktingar i Bangladesh har beskrivit säkerhetsstyrkornas tillvägagångssätt när de utför attackerna. Soldater, poliser och medborgargarden omringar ibland en by och avlossar skott i luften innan de tar sig in men oftast stormar de byn och börjar skjuta åt alla håll, med människor som flyr i panik.
Medan överlevande bybor desperat försöker fly tänder säkerhetsstyrkan eld på hus med hjälp av bensin eller axelburna raketgevär.
Oroväckande nog verkar lokala myndigheter i en del områden ha varnat byborna för att deras hem skulle bli nerbrända, en tydlig indikation på att attackerna var både avsiktliga och planerade.
I Kyein Chaung i Maungdaw berättade en 47-årig man hur byäldsten samlade rohingyasbyborna och informerade dem om att militären snart skulle kunna komma och bränna ner deras hus, och han uppmuntrade dem att söka skydd utanför byn vid en flodbank i närheten.
Nästa dag kom 50 soldater ut från byn från två sidor, närmade sig de rohingyas som sökt skydd på flodbanken och började skjuta slumpmässigt när folk fick panik och sprang, men det fanns få ställen att fly till för dem som inte kunde simma över floden. Soldaterna började då sikta på männen i gruppen, sköt dem på nära håll och högg ner dem som inte hade kunnat fly.
Myndigheterna i Burma förnekar att dess säkerhetsstyrkor är ansvariga för bränderna och har otroligt nog hävdat att det är rohingyas själva som satt eld på sina hus.
– Myndigheternas försök att flytta skulden till rohingyas är rena lögner. Vår utredning visar med all önskvärd tydlighet att det är regeringens egna säkerhetsstyrkor, tillsammans med medborgargarden, som är ansvariga för att bränna ner rohingyas hem, säger Tirana Hassan.
Amnesty säger sig också fått in trovärdiga rapporter om att rohingyamilis i sin tur bränt ner hem tillhörande buddhistiska och hinduistiska befolkningsgrupper, men har hittills inte kunnat bekräfta eller styrka uppgifterna.

Marco Jamil Espvall

Dela