Misslyckas opinionsmätningar mäta nationalistiska vindar?

Foto: Abi Begum

► Felslut att opinionsundersökningar alltid är missvisande

► Däremot vet vi att opinionsmätningar alltid har felmarginal

► Man kan inte jämföra flerkandidatsval med ja/nej-omröstningar

 

Efter valet av Donald Trump i USA var det många som väntade sig en nationalistisk skräll även i europeiska val. Men efter valet i Holland för några veckor sedan finns det skäl att närmare granska påståendet att nationalistiska strömningar inte fångas upp av opinionsmätningarna. Kan vi lita på att Nationella fronten inte vinner det kommande valet i Frankrike som mätningarna hittills visar?

Många kommentatorer påstår att opinionsundersökningarna i USA misslyckades att förutspå Trump-segern. Dessa missar att undersökningarna inte mäter hur elektorerna i valdistrikten kommer fördelas utan hur folket kommer rösta på det nationella planet – och det mätte de faktiskt väl. I Real clear politics genomsnitt av opinionsundersökningar ledde Hillary Clinton med 3,2 procent och i det faktiska valet vann hon med 2,1 procent. Vissa undersökningar pekade på att Clinton skulle leda med 4 procent, andra med 1 procent – valresultatet skilde sig alltså inte med mer än en eller två procentenheter. Översatt i antalet elektorer blev resultatet dock ett helt annat, något som nu diskuteras intensivt i USA.

Även Brexit-omröstningen tas upp som ett exempel på att nationalistiska vindar drar fram under radarn på opinionsundersökningar. Det finns två centrala skillnader från Trump-segern: vi pratar 1) en folkomröstning med ja och nej-alternativ och 2) så fanns det fler element än nationalism och invandringsmotstånd i Brexit-segern. De osäkra väljarna – en stor grupp enligt de flesta undersökningarna – pressades på valdagen mot ja- eller nej-sidan på svårförutsägbara sätt. Det fanns en klar skillnad mellan internet- och telefonbaserade mätningar. Därför är det kanske inte en överraskning att i Brexit-omröstningen hade opinionsmätningarna en ovanligt stor felmarginal.
Elections Etc visar ett genomsnitt av flera undersökningar och tar till skillnader i telefon och onlinebaserade undersökningar. Men med Brexit 51,9 procent och Remain 48,1 procent hamnade även denna ganska fel. En förutspådd Remain-seger på 1,2 procent blev istället en Brexit-seger på 3,8 procent – en diff på 5 procent. Brexit fick 2,5 procent fler röster än vad som hade förutspåtts.

Man får också hålla öppet för att mätningarna kan ha mätt sympatierna korrekt där och då, men att det är många som bestämmer sig på själva valdagen. Hur de osäkra väljarna agerar på valdagen är mycket svårt att förutsäga. Att valresultatet kommer skilja sig med några procentenheter är något man får räkna med, men mätningarna kommer inte visa så fel ändå.
Men många politiska kommentatorer sprider tvärtom en bild av att mätningarna visar helt uppåt väggarna fel. Hur fel det är har valen i Österrike i december och Holland nu i mars tydliggjort än mer.
Trots att mätningarna i Holland visade att det antimuslimska PVV gått ner väldigt mycket från de senaste årens toppnoteringar väntade sig många en skräll. Men med 13 procent fick partiet 20 platser i parlamentet, ungefär som mätningarna hade visat. I omvalet i Österrike var många rädda för en “Trump-effekt”, en storseger för högerextrema FPÖ, trots att mätningarna var väldigt jämna. Istället var det de grönas kandidat som vann.

I maj är det presidentval i Frankrike. “Ett ödesval för Europa”, lyder rubrikerna och frågan ställs: “Kommer Marine Le Pen att ta över?”. Även här spekulerar kommentatorerna om en nationalistisk chock, helt under radarn för opinionsmätningarna. Detta trots att i det här läget ser en seger för Nationella fronten ut som en komplett omöjlighet. Ställd mot den troliga motkandidaten i den andra omgången, Macron, ligger Nationella frontens Marine Le Pen mellan 20 och 30 procent under.
Även ställd mot de konservativas Fillon måste hon knappa in med 10 till 20 procent för att kunna vinna. Står sig mätningarna även om en månad är det mycket osannolikt med en seger för NF. Opinionsmätningar kan visa fel med några procentenheter, men att tänka sig att de ska visa 10, 20 eller 30 procentenheter fel är bara inte realistiskt. Därför kan vi nog lita på undersökningarna som hittills visar att Nationella fronten inte kommer segra, med reservation för att det är ett tag kvar till valet.

Att USA har ett märkligt valsystem har förvirrat många politiska tyckare i bland annat Sverige som har dragit slutsatsen att opinionsundersökningarna visade totalt fel. Men så var alltså inte fallet.
Däremot visar siffrorna ovan något vi redan vet: opinionsmätningar har en viss felmarginal.
Man ska vara försiktig med att jämföra politiska val med flera kandidater och folkomröstningar med bara ja och nej-alternativ.

Arash Gelichkan

Dela