“Jag gömmer mig för KGB”

Kravallpolis mot demonstranter i Minsk 25 mars 2017. Foto: Спадар Бурак

► Stora demonstrationer mot regimen i Vitryssland

► Vänsteraktivisten Pavel Katarzjevskij berättar om protesterna

► ”Folkets självorganisering är imponerande”

Det började med ett par små demonstrationer i slutet av februari. Ett tiotal människor samlades i Minsk och andra vitryska städer för att protestera mot en ny lag mot ”lösdriveri”, som innebär att arbetslösa och deltidsarbetslösa tvingas betala en extra skatt, som straff för att de är ”parasiter” som inte jobbar. Den senaste tiden har Vitrysslands ekonomi försämrats och arbetslösheten, som tidigare var nästan obefintlig, har blivit ett växande problem.
Demonstrationer är ovanliga i det auktoritära landet, men fler och fler människor gick ut på gatorna och proteströrelsen tog en tydlig regimkritisk ton när demonstranterna krävde president Lukasjenkos avgång. De senaste dagarna har regimens polisstyrkor, inklusive den vitryska säkerhetspolisen som fortfarande heter KGB, slagit till hårt mot demonstranterna och börjat förfölja oppositionella.

Pavel Katarzjevskij

Internationalen har talat med den unge aktivisten Pavel Katarzjevskij från det vitryska vänsterpartiet ”En rättvis värld”, som berättar om situationen i landet.
– Införandet av ”skatten på parasiter” är diktatorn Lukasjenkos egen idé för att bekämpa arbetslösheten. Den bygger på en gammal sovjetisk lag, men det är en helt verkningslös metod i en marknadsekonomi, för i ett kapitalistiskt samhälle finns det alltid en naturlig arbetslöshet. Den här skatten drabbar en tiondel av den arbetsföra befolkningen, och myndigheterna menar att även hemmafruar eller de som stannar hemma för att ta hand om sjuka anhöriga är ”parasiter” som måste betala, säger Pavel Katarzjevskij.
– Men den här är också helt i linje med IMF:s rekommendationer, som säger att alla måste ta lågavlönade jobb under fruktansvärda arbetsförhållanden, tillägger han.

Vilka ligger bakom demonstrationerna? Är det organiserat eller spontant?
– Det går inte att svara exakt på den frågan. Den första demonstrationen organiserades av en känd högersocialdemokrat Nikolaj Statkevitj. Men när han och flera andra oppositionsledare fängslades, visade vanligt folk en imponerande förmåga till självorganisering. Man skrev egna resolutioner från mötena, antog nya datum för nästa demonstration, och så vidare, säger Pavel Katarzjevskij.
– Så man kan säga att de första planerade demonstrationerna fortsatte spontant. Folk har därefter ställt mycket radikalare krav än vad de flesta oppositionsledarna vill eller vågar ställa. Som rätten till arbete, högre löner, och att man ska beskatta de rika istället för de fattiga, samt krävt Lukasjenkos avgång.

Vilken roll har vänstern haft?

– Den här gången har vänstern inte tappat fattningen. Vårt parti ”En rättvis värld” höll en demonstration den 15 mars under banderollen: ”Nej till presidentdekret, ja till sovjetmakt”. Vänstern har också förklarat att ”parasitskatten” bara är ytterligare ett sätt för staten och kapitalisterna att suga ut vanligt folk, säger Pavel Katarzjevskij och fortsätter:
– Även anarkisterna har varit väldigt aktiva denna gång. Paradoxalt nog har de agerat som riktiga bolsjeviker. Andra vänstergrupper har också deltagit, men det stalinistiska Kommunistpartiet har, föga förvånande, återigen visat sig vara kontrarevolutionärer och förklarat sitt stöd till Lukasjenkos diktatur.

Hur allvarlig är repressionen nu?

– Det är svårt att säga. I början av mars greps 200 personer och bötfälldes. Men vid demonstrationen 25 mars greps hela 1000 personer på bara en dag, och det bara i Minsk! Och dagen efter, när demonstrationerna fortsatte, greps ytterligare 100 personer. Folk straffas med stora bötesbelopp för att ha deltagit i ”illegala demonstrationer”, säger Pavel Katarzjevskij.
Sen berättar han att han också har kallats till polisen, men att han just nu håller sig gömd för KGB. Jag frågar därför om det verkligen är okej att jag publicerar hans namn och bild, eller om det kan leda till att han får större problem.
– Du kan publicera mitt namn. Jag har redan så många problem med KGB att det inte kan bli värre. Tvärtom kan det vara till hjälp för mig om det här får lite internationell uppmärksamhet, svarar han.

Per Leander

Dela