Krismöte när utvisningshotade ungdomar begår självmord

15 februari 2017

Förstasidan, Inrikes, Nyheter

På onsdagen höll flera myndigheter ett krismöte med anledning av att många ensamkommande flyktingbarn har begått självmord, eller planerar att begå självmord, med anledning av att de fått avslag på sina asylansökningar och nu hotas med utvisning. Något som många upplever som en dödsdom. De myndigheter som deltog i krismötet var Barnombudsmannen, Migrationsverket, Socialstyrelsen, samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
– De här barnen är redan från början oerhört sårbara när de kommer till Sverige, man bär med sig minnen av svåra saker som hänt, och då är det viktigt vilket stöd man får. Och där har det också funnits stora brister, säger Fredrik Malmberg från Barnombundsmannen till TT.
Barnombudsmannen presenterade på onsdagen också en rapport som visar hur skolsköterskor i landet ser på situationen.
– De bekräftar vår bild att det finns stora problem med psykisk ohälsa, och de bekräftar också bilden att det är svårt med samverkan kring att se till att de här barnen får det stöd de behöver, säger Fredrik Malmberg.

Hur många ensamkommande som begått självmord eller försökt ta sina liv är oklart, eftersom att varken kommunerna eller asylboendena har skyldighet att rapportera självmordsförsöken. Men enligt Ensamkommandes förbund har många redan tagit sina liv, och flera har försökt. Det var stödorganisationen ”Vi står inte ut” som gjorde en anmälan till de berörda myndigheterna om självmordsvågen. I skrivelsen framgår det också att unga hittar varandra på internet för att planera självmorden.
– Uppgifterna om att ensamkommande som mår psykiskt dåligt diskuterar självmord i slutna grupper på nätet har vi även fått bekräftat från andra håll. Ett av problemen är att det inte finns någon samlad statistik som visar hur vanligt det är med självmordsförsök i den här gruppen, det är bland annat det vi ska diskutera på mötet, säger Hans Reuterskiöld, också från Barnombundsmannen.

Runt om i landet hölls under hösten demonstrationer mot regeringens beslut att teckna ett återvändandeavtal med Afghanistan. Många av ungdomarna som nu ska utvisas har redan börjat skolan och lärt sig svenska. I oktober förra året undertecknade 300 lärare ett upprop om att utvisningarna till Afghanistan måste stoppas: ”För oss lärare är eleverna från Afghanistan inte siffror i statistiken eller alarmerande rubriker. De är unga människor som kanske för första gången i livet har fått en meningsfull, kontinuerlig och välorganiserad utbildning.”, skrev de bland annat i en debattartikel, och fortsatte:
”Många är vi som nu frågar oss varför de självklara principerna om barns värde och rättigheter inte är tillämpliga på barnen från Afghanistan. Kan det vara sant att Migrationsverket och regeringen gör skillnad på barn om de är födda i Sverige eller i ett annat land? Finns det olika sorters barn – de vi ska skydda och de som vi ska sända tillbaka till krig?”

Det är framför allt de som på olika sätt arbetar med ungdomarna, som vittnar om hur dåligt de behandlas av myndigheterna. Nyligen sade socialsekreteraren Liz Engberg i Göteborg upp sig, i protest mot att hon inte tilläts ge ungdomarna den hjälp de behövde.
– Sättet de behandlas är inte förenligt med något jag kan stå för. Man tar bara ekonomisk hänsyn och struntar i barnperspektivet. Det är så cyniskt, säger hon till Göteborg Direkt.
Liz Engberg berättar att hennes arbete med ensamkommande präglades av ohörsamhet från chefer och ledning. Ingen tycktes ta hänsyn till hennes bedömningar av barnens vårdbehov och hon tvingades avslå ansökningar om fortsatt stöd mot sin egen övertygelse. Hon förklarar också att situationen har försämrats de senaste åren.
– Innan har det funnits rim och reson. Detta var så kategoriskt och utan intresse av att föra någon typ av dialog med oss som kände ungdomarna. Regelverket var inhumant, säger Liz Engberg.

I fjol ansökte 2000 ensamkommande barn- och ungdomar asyl i Sverige, vilket är en stor minskning jämfört med 35 400 under 2015, och 7 000 under 2014. Strax över hälften av alla ensamkommande som sökte asyl i fjol är afghaner. Men många av dem har aldrig själva varit i Afghanistan, utan är uppvuxna som flyktingar i grannländer som Iran. Det är därför extra problematiskt att svenska myndigheter väljer att skicka dem till Afghanistan.

Per Leander

,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.