Det är dags för Donald Trump att tillträda posten som USA:s president. För bara ett halvår sedan trodde väldigt många att detta var något som aldrig skulle kunna ske. Han var för knäpp, för galen, för oseriös, för obehaglig, för inkompetent, för kvinnofientlig, för skrytsam, för lögnaktig, för mycket. Trots det vann han valet.
Åsikterna har varit många när det kommer till att försöka besvara hur det kunde bli så. Många har velat peka enbart på rasism. Andra har kopplat denna rasism till hur utsatta stora grupper av människor blir och känner sig när makthavarna ger kapitalintressena fritt spelrum och arbetare ställs mot arbetare i en benhård kamp om jobben och om en rimlig plats i tillvaron. Precis som Sverigedemokraterna framstod Trump uppenbarligen för många väljare som ett ”alternativ”. Ett galet sådant. Men ändå, ett alternativ. I den rollen var han mån om att underblåsa motsättningarna mellan fattiga vita och fattiga bland de olika minoriteterna. Att så splittring och spä på hat.
Samtidigt präglades det här valet av att väldigt många amerikaner fick upp ögonen för socialism och började arbeta inom gräsrotsorganisationer eller för att förändra Demokraterna åt vänster. När medierna nu fylls av deprimerande rapporter om våldsdåd och Trumps bisarra val av politiker till sitt kabinett, kan det vara värt att lyfta fram det positiva som faktiskt sker: att vänstern växer.
Eftersom jag bodde i Columbus, Ohio förra hösten och fick ett stort kontaktnät inom den lokala vänstern där, har jag haft möjlighet att via sociala medier och personlig kontakt följa hur de allra flesta, istället för att deppa ihop, har trappat upp organiserandet. De anordnar demonstrationer, skriver brev till senatorer för att stoppa nedmonterandet av Obamacare, startar nya initiativ och organisationer, håller möten, diskuterar framtiden.
För att ge en annan bild av utvecklingen än den enbart domedagsmässiga som i många och mycket nu råder i nyhetsmedierna, har jag pratat med två vänsteraktivister från Ohio. De kommer från olika delar av vänstern men har det gemensamt att de aktivt arbetade för att Bernie Sanders skulle bli Demokraternas presidentkandidat.
Här är deras bild av situationen.
”Det finns fler möjligheter för vänstern nu än det har funnits på 80 år”
Kyle Landis är sedan flera år tillbaka aktiv i det trotskistiska partiet Socialist Alternative. Han berättar att partiet drog samman demonstrationer mot Trump dagen efter valet och att sammanlagt över 40 000 människor deltog på olika håll i landet. Bara i New York gick 10 000 ut på gatorna i protest.
– Sedan dess har vänstern generellt mobiliserat sig mot Trump. Vi hoppas att vi kan använda de många motståndsdemonstrationerna till att växa som parti så att vi kan vidta kraftigare åtgärder när Trump börjar rikta in sig på att förtrycka vissa grupper, säger han och ger en bild av hur vänstern växer:
– Igår deltog jag i en kvinnomarsch i Columbus. Den organiserades av människor som aldrig har organiserat en demonstration förut och hade ändå mellan 3000 och 5000 deltagare. Det är den största demonstrationen jag har sett i Ohio. Många människor blir engagerade i politiska processer bortom valen för första gången just nu och de tar antingen själva initiativ till att göra något eller söker sig till sammanhang där de kan engagera sig politiskt. Det är en märkbar förändring från hur det var för bara två år sedan och jag misstänker att den här trenden kommer att fortsätta.
När det gäller situationen för vänstern just nu menar han att valet av Trump gör att det för närvarande finns ett stort utrymme som måste fyllas med politiska reaktioner mot honom och hans politik:
– Vänstern är just nu för liten för att fylla det här utrymmet, men vi växer på grund av det. Många människor är missnöjda med det demokratiska partiet och letar efter nya politiska vägar. Jag tror därför att situationen för vänstern är väldigt bra i USA, relativt sett. Socialism är inte längre tabu, millennials är inte negativa till ordet ”socialism” och människor avfärdar dig inte längre omedelbart bara för att du identifierar dig som socialist. Det finns mycket arbete att göra, men det finns fler möjligheter för vänstern nu än det har funnits på 80 år.
När jag berättar att det ska hållas en Anti-Trumpdemonstration i Stockholm den 21 januari till stöd för den amerikanska vänstern och mot högervågen, blir Kyle Landis glad. Han menar att det är oerhört viktigt för den amerikanska vänstern att den internationella vänstern påminner amerikanerna om att de inte lever i ett politiskt vakuum, separerade från resten av världen:
– Det är lätt för amerikaner att glömma att politik existerar bortom USA:s gränser och att tänka att den enda trovärdiga politiken är den som förs av antingen Republikanerna eller Demokraterna. Detta skapar en känsla av meningslöshet för de amerikaner som funderar kring vänsterpolitik. Men varje handling, varje seger, varje strimma av ljus som lyser mot oss från vänstern i andra länder, tänder en gnista här.
Själv blev Kyle Landis uppmuntrad av utvecklingen för vänstern i Europa när han såg Syriza och Podemos växa sig starka för några år sedan.
– Ju starkare och mer aktiv vänstern är runtom i världen, desto mer uppmuntras den amerikanska vänstern att fortsätta kampa mot alla odds. Att det hålls en Anti-Trumpdemonstration i Sverige den 21:a är en fantastisk solidaritetsuppvisning. Sådana handlingar kommer att fortsätta inspirerar den amerikanska vänstern på samma sätt som vi hoppas att våra handlingar kommer att inspirera den svenska vänstern, säger han och påpekar att han, trots allt, tror att åren med Trump kan leda till att den amerikanska vänstern växer sig stark, något han inte är lika säker på skulle ha skett om Hillary Clinton blivit landets nästa president:
– Förutom att människor nu känner ett starkt behov av att organisera och engagera sig politiskt, så har Clintons förlust på många sätt resulterat i att Demokraterna saknar legitimitet som parti.
Han berättar att bland annat har många fackförbund har gett upp tanken på att tillsammans med Demokraterna bekämpa frihandelsavtal somTPP. Sedan 1990-talet och NAFTA har detta samarbete bara lett till besvikelser och frihandelsavtalen har framstått som oundvikliga. Istället för Clinton var det Trump som satte stopp för TPP:
– Vad säger det om fackförbundens strategi att samarbeta med Demokraterna? Vad har Demokraterna att erbjuda folket nu när deras mest erfarna och putsade politiker, Hillary Clinton, visade sig inte kunna besegra en amatörpolitiker som Trump? Bernie Sanders kanske kan vara framgångsrik i att förändra partiets karaktär i progressiv riktning, men även då kommer det att vara lojalt mot kapitalistklassen. Och vem ska ersätta Bernie? Det finns ingen inom Demokraterna som delar hans idéer om socialdemokrati. Därför kommer människor att vända sig till nya politiska plattformar och vänstern kommer att växa.
”Det vi behöver allra mest är internationalism”
Innan han blev en del av gräsrötterna kring Bernie Sanders primärvalskampanj hade Adam Parsons inte varit politiskt aktiv. Nu är han drivande i flera socialistiska gräsrotsinitiativ i hemstaden Columbus. Han upplever att den allmänna känslan bland alla till vänster om mitten är en slags desorientering:
– Vi lever “i zonen nu” som de brukar säga i min favoritpodcast Chapo Trap House. Det etablerade systemet, där högern inom Demokraterna tvingat partivänstern till eftergifter för att behålla positionen som standardregeringspartiet, har skakats om rejält. Det är både oroande och spännande. Oroande för att partiet inte är något alternativ till Trump. Spännande för att det finns en öppning för vänstern. Bland annat har antalet medlemmar i Democratic Socialists of America ökat rekordartat efter valet.
Han menar att situationen är lovande för vänstern om den inser det och tar tillfället i akt. För även om ingen är glad över att Donald Trump nu blir president så tror han att detta faktum ökar möjligheten att bryta sönder den ”förtryckande och misslyckade mittendominansen” som har rått sedan 1970-talet.
– Då tog många vänstermänniskor George McGoverns valförlust 1972 som en varnande berättelse om farorna med att bli alltför radikal. De hade fel men det blev ändå den allmänna uppfattningen. Nu har den uppfattningen förändrats. Till och med vissa av de stora finansiärer som tidigare öst in pengar i Demokraterna har fått upp ögonen för organisationer på vänsterkanten, säger Adam Parsons och tillägger att det sistnämnda är problematiskt:
– Det är delvis bra eftersom organisationerna behöver pengar, men det skapar också en risk för att man hamnar i samma typ av inskränkta Washington DC/New York-agenda som har skadat oss så mycket under så lång tid.
Den växande organisering som sker just nu tycker han är spännande, men han påpekar att de flesta initiativen befinner sig i väldigt tidiga skeden.
– En av de saker som Sanderskampanjen gjorde var att stärka många människor med intressanta och experimentella idéer om hur saker ska göras. Det är en styrka för vår rörelse på lång sikt, men många kolliderande visioner och strategier gör det svårare att få alla att arbeta tillsammans dag för dag, säger han och berättar om hur gräsrötterna i Ohio bygger upp lokala oberoende politiska krafter i de större städerna:
– I Columbus för vi fram kandidater till vänster om Demokraternas etablerade kandidater. På grund av hur våra kommunalval fungerar, så har vi en verklig chans att göra det allmänna valet till en direkt konfrontation mellan mitten-vänster och vänster.
Han understryker att den vänster det handlar om är väldigt bred.
Till alla svenskar som vill stötta vänstern i USA har Adam Parsons ett meddelande:
– Det vi behöver allra mest är internationalism. Kom och hälsa på oss om du kan, vi behöver lära av varandra. Vad oroar dig när det gäller Trump? Hur klarar vänstern i ditt land av att arbeta i solidaritet? Vad kan ni lära oss när det gäller att hantera Sverigedemokraterna? Vad gör du för att bygga sociala strukturer som kan överskrida val? säger han och fortsätter:
– Internationella kontakter är också oerhört viktiga eftersom de hjälper oss att hålla vår vision bred och inte fastna i den typ av snäva identitetspolitiska debatter som har präglat vänstern här så länge. Vi befinner oss som sagt i en spännande och oroande situation. Det kan vara födelsen av något stort, men det kan också vara Weimar som fars.
Text och foto: Emma Lundström
