Massprotester skakar Mexiko

cuernavaca

► Höjda bensinpriser orsakade massiva protester

► Mexikos regeringskris fördjupas dag för dag

► ”Vi måste omforma ilskan till organisering”

 

Den 7 januari, på den nationella protestdagen mot prishöjningar på drivmedel, #gasolinazo, gick tiotusentals mexikaner ut på gatorna i minst 25 av Mexikos 31 delstater. Bakgrunden till de kraftiga reaktionerna var den 20 procentiga prishöjning på bensin som regeringen annonserade den 27 december.
“Detta har skapat stor ilska hos befolkningen, inte bara på grund av bensinpriset i sig, utan framförallt eftersom höjningen slår mot låginkomsttagare, då den påverkar priset på alla andra varor på marknaden, inte minst på mat och kläder”, skriver Edmé Domínguez på Solidaridad con Ayotzinapa – Suecias blogg.

Motorvägar och bensinstationer har blockerats. Även betalstationer för vägavgifter intogs för att låta bilar passera utan att betala. Strategin att ockupera betalstationer är ett alternativ till att blockera vägar, vilket kan reta allmänheten, och istället låta staten förlora pengar på förlorade vägavgifter.
Det har även förekommit våldsamheter och plundringar av affärer. Över 1 500 personer har gripits och flera dödsfall har inträffat i samband med oroligheterna. Våldet har på ett medvetet sätt överdrivits genom falsk ryktesspridning och genom publicering av falska bilder och videoklipp på sociala medier. Det har dessutom uppmanats till våldsamheter och plundringar i sociala medier och via WhatsApp, bland annat med hashtaggen #SaqueaUnWalmart (Plundra en Walmart).
Många menar att ryktesspridningen, uppmaningarna till skadegörelse och de faktiska våldsamheter och plundringar som har skett är iscensatta för att skrämma folk, för att de inte ska våga gå ut på gatorna för att protestera. Det är ett känt faktum att det även finns grupper av provokatörer och ligister i Mexiko som kallas för porros i Mexiko, grupper som ofta är knutna till politiska partier, som försöker att provocera fram våldsamheter.
– Flera bedömare tror att regeringen ligger bakom desinformationskampanjen vars mål är att provocera fram ännu mer kaos och panik hos befolkningen. Detta för att rättfärdiga en intervention av armén i form av en ‘mano dura’-taktik, en särskilt repressiv strategi för att motarbeta kriminalitet. De kriminella gruppernas våld och ryktesspridning legitimerar armén, som ser som sin uppgift att ‘bringa ordning i kaos’, skriver Edmé Domínguez.

Man bör se protestdagen i skenet av ryktesspridningen och våldet. Det var viktigt att kunna

 José Martínez Cruz

José Martínez Cruz

genomföra protesterna utan våldsamheter, vilket lyckades ganska bra. När butiksägare i staden Puebla stängde igen sina affärer med rulljalusier och stod avvaktande utanför så ropade demonstranterna unisont “Detta är en fredlig kamp”.
Enligt den mexikanska tidningen La Jornada genomfördes de största demonstrationerna under protestdagen i Mexikos näst största stad Guadalajara där minst 10 000 samlades, i delstatshuvudstaden Puebla i delstaten Puebla med omkring 10 000 deltagare och i delstatshuvudstaden Tuxtla Gutierrez i delstaten Chiapas där mer än 5000 slöt upp.
Protester och demonstrationer avlöser varandra varje dag på flera platser samtidigt i Mexiko och det kommer att genomföras större mobiliseringar under de närmaste dagarna.
– Det mexikanska folket behöver internationell solidaritet i kampen mot Peña Nietos privatiseringar och nyliberala politik och mot imperialismen, säger José Martínez Cruz till Internationalen. Han är medlem i Fjärde Internationalens mexikanska sektion El Partido Revolucionario de los Trabajadores (PRT) och aktivist för mänskliga rättigheter i Cuernavaca i Mexiko.
Ilskan mot bränsleprishöjningarna kommer inte som en blixt från klar himmel. Enrique Peña Nieto, som tillträdde som president 2012 har de lägsta popularitetssiffrorna som en mexikansk president har haft under de senaste två decennierna. Han har fått omfattande kritik över hanteringen av korruptionsskandaler, de 43 lärarstudenter som ”försvann” och ekonomin. Strukturreformer och privatiseringar såsom energireformen har genomförts trots stora protester. Energireformen skulle ge lägre energipriser var det utlovat. Men så blev det inte.
Försvinnandet av de 43 lärarstudenterna från Ayotzinapa påverkade det mexikanska samhället djupt menar José Martínez Cruz:
–  2014, då tusentals människor krävde att studenterna från Ayotzinapa skulle visas upp levande gick något sönder i det mexikanska samhället. Sedan dess har regeringskrisen fördjupats och det är vår plikt att underblåsa vreden. Men det räcker inte. Genom att organisera mobiliseringar, möten och arbetsgrupper måste vi omforma ilskan till organisering. Det enda sättet att stoppa gasolinazo (prishöjningar på bensin) är att skrota strukturreformerna. Slagordet är: ¡Abajo el gasolinazo! ¡Fuera Peña Nieto! – Ned med prishöjningarna på bensin och bort med Peña Nieto!

Tony Karlsson

 

Mexikos Peña Nieto snart lika impopulär som Trump

KOMMENTAR

Valrörelsen i USA skapade stor oro i Mexiko. Och Trumps kommande maktövertagande fortsätter att skapa oro och osäkerhet i landet. Den mexikanska valutan har sjunkit kraftigt i förhållande till dollarn. Trump har hotat med att omförhandla det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA och ta tillbaka industrijobben från Mexiko. Nyligen beslutade Ford att skrota planerna på en ny bilfabrik i Mexiko. Detta tillsammans med hot om exportskatter som påverkar andra bilmärken som tillverkas i Mexiko kan bli förödande för fordonsindustrin i Mexiko. Givetvis kommer fler näringar att drabbas om Trump infriar sina vallöften eftersom USA är Mexikos viktigaste handelspartner.

Peña Nieto fick utstå mycket spott och spe när han bjöd in Trump på ett statsmannamässigt besök till Mexiko under den amerikanska valrörelsen innan Trump hade valts till president. Detta besök kom efter att Trump uttryckt sig kränkande om mexikaner och fört fram krav på att Mexiko skulle betala en mur mellan länderna. Trots detta framförde aldrig Peña Nieto någon officiell kritik mot Trump. Peña Nieto sade dock efteråt att han hade fört fram kritik om att muren skulle betalas av Mexiko under samtalen med Trump. Men detta förnekades av Trump.
Förutom att bygga en mur längs gränsen mot Mexiko har Trump även hotat med att deportera illegala invandrare tillbaka till Mexiko. Detta skulle få katastrofala följder. Många i Mexiko är beroende av pengar som skickas från USA. Och att ta hand om alla återvändare skulle även det skapa stora problem.
President Peña Nieto är snart lika impopulär i Mexiko som Donald Trump.

Tony Karlsson

Dela