Privatiseringen av apoteken – ett misslyckande

Apotek. foto: Apoteket Hjärta

Apotek. foto: Apoteket Hjärta

Det är nu sju år sedan apoteksmonopolet avskaffades och förhoppningarna om att den fria marknaden skulle leda till ett större utbud och en bättre service för kunderna har inte förverkligats. Tvärtom har det mesta blivit sämre, visar en ny studie i vilken många ledande aktörer som själva drev på för privatiseringen har deltagit.
– Vi ser att de upplever att det inte riktigt blev som de hade tänkt det, säger Kristin Wisell vid Uppsala Universitet, till tidningen Dagens Apotek.
Kristin Wisell har tillsammans med forskarkollegorna Ulrika Winblad och Sofia Kälvemark Sporrong genomfört och analyserat djupintervjuer med representanter för yrkesorganisationer, politiska partier, patientorganisationer samt Sveriges Kommuner och Landsting, för att se hur de idag ser på resultatet av omregler­ingen 2009.
Sammantaget visar studien att de politiska intressenterna inte hade en särskilt klar bild av vad omregleringen skulle komma att leda till förutom just monopolets upphörande, samt att de i första hand hade ideologiska motiv till omregleringen. Alla de tre intres­sentgruppernas bild av omregleringens reella effekter är ganska samstämmig och mindre positiv än deras förväntningar.

Antalet apotek har förvisso blivit fler, men tillgängligheten till receptbelagda läkemedel på varje specifikt apotek har inte blivit större. Tvärtom har det blivit svårare att få tag i receptbelagda mediciner inom rimlig tid. Priserna på receptfria läkemedel har i många fall stigit, samtidigt som många privatägda apotek i hemlighet slussat stora pengabelopp till skatteparadis, trots att de fått miljonsubventioner av staten för sin verksamhet.
Något som också har blivit mycket sämre är rådgivningen på apoteken. Farmaciförbundet har till och med larmat om att patientsäkerheten blivit sämre då kunder får dåliga eller rent av farliga råd på de privata apoteken.

Per Leander