En annan vård är möjlig

• Den svenska sjukvården är på väg att gå in i väggen

• Vårdpersonal, patienter och anhöriga protesterar

• ”Skiten får inte sopas under mattan. Skiten måste fram”

Den 4 september hålls den landsomfattande manifestationen ”En annan vård är möjlig” i ett 20-tal städer, som protest den allt mer ohållbara situationen för både patienter och vårdpersonal till följd av nedskärningar och byråkratisering. Internationalen har talat med sjuksköterskan Agneta Lenander som är en av initiativtagarna till manifestationen.
– Vi är tre sjuksköterskor, två i Stockholm och jag i Skåne, som lärde känna varandra som sjukvårdaktivister i sociala medier. Vi ser att sjukvården monteras ner och blir sämre i hela landet och kände att vi måste göra någonting. Vi vill berätta vår historia. Allas historia, patienternas, de anhörigas och vårdpersonalens, för det är bara tillsammans som vi kan förändra något. Det handlar om vilken vård vi vill ha i framtiden. Vi vet att vi kommer att få en allt äldre och multisjuk befolkning, och det håller inte som det ser ut idag, säger hon.

Sjukvården har försämrats successivt från 2000-talets början men nu accelererar det allt snabbare, menar Agneta Lenander.
– Vi har färre och färre vårdplatser och sjukhuspersonal, men mer och mer byråkrati. Det har vuxit fram en oerhörd stor byråkratisk apparat som tar över allt. Region Skåne har anställt tvåtusen nya medarbetare, men det är huvudsakligen chefer och administratörer. Vad gör de? Det är inte fler byråkrater som behövs. Vi måste göra en resursförändring så att pengarna går till personal och patienter, säger hon.
Dessutom dras vårdpersonalen in i byråkratin, som en del av New Public Management, och får mindre tid till själva vården av de sjuka.
– Är det väsentligt för en undersköterska att lägga tid på att diskutera budgeten? Vill man spara pengar ska man se till att patienterna skickas hem färdigbehandlade och inte för att deras vårdplats behövs till någon annan, den utskrivne behöver ofta komma tillbaka igen, säger Agneta Lenander.

Byråkratin är till för att övervaka de anställda, vilket skapar en misstro på arbetsplatserna. Samtidigt har tystnadskulturen blivit ett stort problem i hela landet, menar Agneta Lenander.

– Om man yttrar sig blir man motarbetad och i värsta fall av med sitt jobb, berättar hon.
– Cheferna trummar in som ett mantra att det viktigaste är att vara en bra ambassadör för sin arbetsplats, och det ska man ju vara, men då måste det först och främst vara en bra arbetsplats. Skiten får inte sopas under mattan. Skiten måste fram. Vi är till för samhället och folk har rätt att veta hur det ligger till, säger hon.
– Vi har färre vårdplatser i Sverige idag än när vi gick ut i strejken 2008, och då beskylldes vi för att utgöra en samhällsfara. Nu skickar man hem folk bara för att frigöra platser. Jag kan förstå om man tvingas göra det någon gång, men det har blivit ett system som används hela tiden.

Det är som värst nu på sommaren under semestertiderna, berättar Agneta Lenander.
– De här ständiga rubrikerna om personalbrist på sjukhusen är helt sanna, till viss del, men beror i största grad på oattraktiva arbetsgivare. Personalen finns, men någon annanstans. Nu har vi har inga marginaler och klarar knappt situationen som den är. Jag vågar inte ens tänka på vad som skulle hända om det sker en större katastrof, säger hon.
– Och vilka är det som betalar priset för att det ska fungera? Det är de utslitna anställda och de stackars patienterna som inte får den vård de förtjänar.
Många orkar inte längre jobba kvar inom sjukvården, utan säger upp sig i desperation.
– Vi hade nyligen två stora massuppsägningar i Skåne, för att folk inte orkar längre. Vårdpersonalen står och gråter på sina arbetsplatser, ska det vara så?
Samtidigt finns det också positiva exempel, menar hon och nämner hur barnmorskorna i Helsingborg lyckades vända utvecklingen.
– Där hade man en bättre dialog mellan cheferna och barnmorskorna, och har delvis fått igenom sina krav. Så man kan om man vill.

Tror du att det går att förändra situationen?
– Vi har framtidstro, vi får ta tag i det här tillsammans. Det är mycket att göra, men det går att göra och framför allt vill vi som arbetar inom vården vara med och bestämma. Vi behöver medarbetardemokrati. Vi behöver fler vårdplatser och medarbetare, inte byråkrater.

Per Leander

Läs mer: Lista över alla manifestationer över hela Sverige.