Lagunens dotter kämpar mot gruvbolagen i Peru

Hija_de_la_laguna04

Dokumentärfilmen “Lagunens dotter” handlar om gruvnäringens påverkan på människor och miljön i Cajamarca Peru. I samband med att filmen visades i Sverige kom huvudrollsinnehavaren Nélida Ayay Chilon samt filmproducenten Núria Frigola Torrent på Sverigebesök för att kommentera filmen och berätta om gruvproblematiken i Peru och världen.

I Cajamarca i norra Peru driver gruvbolaget Yanacocha, sedan 23 år tillbaka, Latinamerikas största guldgruva. Men bolaget tänker inte nöja sig med det utan har planer på att ytterligare expandera exploateringen med en utökning av Conga-projektet.
Detta kontroversiella gruvprojekt har redan orsakat oåterkalleliga skador på miljön. Nu vill företaget expandera ytterligare, och  hotar därmed flera laguner som försörjer småbrukarna och samhällen i området med vatten. Det är därför som lokalbefolkningen vid upprepade tillfällen sagt ifrån genom bland annat demonstrationer. I och med Vattenmarschen 2012, som utgick från lagunerna och vandrade till Lima, började frågan uppmärksammas nationellt och internationellt. Längs vägen väcktes solidariteten och även andra med lokala vattenrelaterade konflikter anslöt sig.
Ytterligare något som bidragit till att synliggöra kampen i Cajamarca har varit Maxima Acuñas modiga kamp mot gruvan. Maxima är en 48 årig kvinna som på grund av fattigdom aldrig gått i skolan, som har tre barn, man och enstaka djur. Hon har trots hot, trakasserier, misshandel och rättsprocesser från företaget Yanacocha vägrat lämna sin mark belägen 4600 meter över havet. Företaget Yanacocha behöver besegra Maxima för att kunna utvidga Congaprojektet men hon står på sig och vägrar ge upp sin strategiskt belägna markbit.
Maximas öde har blivit känd genom att feministiska organisationer lyft fram hennes fall och hon blivit en inspirerande symbol för kvinnokamp förenad med miljökamp. Men bredvid Maxima finns det många unga och äldre kvinnor involverade i vattnets försvar. De har sett kampen för att försvara sina livsbetingelser som ett kall för att bevara framtida generationers rätt till rent vatten och ren miljö.

Det är i detta sammanhang vi lär känna ”Lagunens Dotter” Nelida Ayay Chillon, en ung kvinna från landsbygden i Cajamarcaregionen. Hon har sedan några år tillbaka varit engagerad i försvaret av vattnet som hon betraktar som livskälla och mor ”Mama Yaku” som hon vördnadsfullt pratar med. Trots att hon kommer från ett mycket enkelt hem läser hon nu till jurist, eftersom hon vill bekämpa de många rättsliga orättvisor som människor från landsbygden får stå ut med.
Nelidas engagemang som kvinna och småbrukare med djupt andinskt andlig övertygelse väckte filmproduktionsbolaget Guarangos intresse, och de valde att göra en dokumentärfilm med namnet  ”Lagunens Dotter”. Filmen hade nyligen premiär i Sverige. I samband med filmvisningarna besökte Nelida tillsammans med filmproducenten Nuria Frigola Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg. Turnén organiserades av Latinamerikagrupperna i samarbete med Imágenes del Sur, Internationella Solidaritets Kommittén, Peruaner i Sverige, Latinamerikanska Kvinnonätverket i Göteborg, ABF-Uppsala samt tema- och lokalgrupper till Latinamerikagrupperna.

Idén med deras turné var att förutom att kommentera dokumentärens tema även visa kopplingarna till de svenska pensionspengarna inom AP-fonderna. Dessa har hittills investerat 267 miljoner svenska kronor i gruvbolaget Newmont, huvudägare i Yanacocha-koncernen. På så sätt ingick turnén i kampanjen ”Schyssta Pensioner” där förutom Latinamerikagrupperna tio andra miljö- och solidaritetsorganisationer ingår. Syftet med kampanjen är att kräva att våra pensionspengar inte skall investeras i verksamhet som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Därför träffade de peruanska gästerna under sitt Sverigebesök förutom aktivister och biografbesökare även riksdagsledamöter från Riksdagens Pensionsgrupp, samt representanter för AP-fondernas etik­råd. Deras förhoppning var att dessa personer skulle ta intryck av vittnesmålen kring den förödelse som Yanacocha ställt till i Peru och de fortsatta trakasserier och våld som utövas från företagets sida, med statsapparatens och regeringens stöd.

Carmen Blanco Valer

 

Om du vill veta mer kan du gå in på
http://www.schysstapensioner.nu eller
www.facebook.com/schysstapensioner. Vill du veta mer om motstånd mot utvinningsindustrier finns facebookgruppen  ”Mot gruvindustri i urfolksterritorier”

Dela