Tävla, tävla, tävla

08 oktober 2014

Förstasidan, Krönika, Nyheter

Lars Lundström. Foto: Jonatan Johansson
I skolan, om jobben, om att få boende. I musik, matlagning, trädgårdsodling …
Och den kommersiella drömfabriken slår klorna i varje tänkbar konsument från vaggan till graven. Köper jag detta får livet äntligen mening. Jag kommer att tillhöra samma gäng som alla som köpt samma vara. Vi blir som en stor lycklig familj. Enligt reklamen.
Men fast jag tvingas skuldsätta mig för att köpa mer hjälper det inte. Jag kan ju aldrig få nog av det jag egentligen inte behöver.

Enligt Veckans Affärer har antalet miljardärer tiodubblats sedan 90-talet. Dessa har en samlad förmögenhet på 1600 miljarder. I tidningen Arbetet (nr 29) skriver Kent Werne att en tiondel av dessa förmögenheter skulle täcka kostnaden för den svenska skolan. Den rikaste hundradelen av befolkningen har mer än fördubblat sin andel av inkomstkakan sedan tidigt 80-tal och arvsskatten, förmögenhetsskatten och fastighetsskatten har slopats. Marginalskatten, kapitalvinstskatten och bolagsskatten har sänkts i omgångar.

Men för varje vinnare blir vi allt fler anonyma losers. Vem vill skryta med att ha kommit sjua i Trädgårdskampen? Eller erkänna att man förlorat allt i aktiemarknadens kedjespel?
Kan man se ett samband med att besöken ökar på de vuxenpsykiatriska akutmottagningarna? Enligt Ekots sammanställning (29/9) bågnar de under trycket. I Jämtland har besöken på fem år ökat med 87 procent.
– Vi har en ökad ohälsa i samhället, det är den vanligaste sjukskrivningsorsaken och där ligger ju också Jämtland högt, säger Malin Andersson, verksamhetschef för psykiatrin på Östersunds sjukhus.
I Norrbotten har de akuta besöken ökat med 44 procent. Sjuksköterskan Kjell Lundström, som jobbar på den psykiatriska akutmottagningen i Sunderbyn, vittnar om att det framförallt är unga vuxna mellan 18 och 25 år som står bakom ökningen.
– Där har det skett en kraftig ökning. Det är ångest, sömnstörningar, nedstämdhet. Jag upplever att det finns en tomhet i de här människorna, de lever inte i något sammanhang med några andra, det är bara dem liksom, säger Kjell Lundström.

Enligt socialstyrelsens statistikdatabas har förskrivningen av centralstimulerande medel till barn och ungdom tredubblats sedan 2006 samtidigt som lugnande medel och sömnmedel till samma grupp har fördubblats.
För Sveriges vuxna befolkning (20 år och däröver) gäller förra året att 11 procent, det vill säga över 800 000, tar antidepressiva medel (8 procent av männen och 14 procent av kvinnorna).
15 procent, det vill säga över en miljon, tar lugnande medel, sömnmedel och antipsykotiska medel (11 procent av männen och 18 procent av kvinnorna).

Reinfeldt tycks ha uppnått sitt syfte – att väcka det sovande svenska folket.
Nu kan det inte sova.

Lars Lundström

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.