Mexiko: Protester efter kidnappning och mord på studenter

17 oktober 2014

Förstasidan, Nyheter, Utrikes

Ayotzinapa

I Mexiko fortsätter de massiva studentprotesterna i delstaten Guerrero och sprider sig nu till andra delar av landet. Men det som började som en proteströrelse mot höjda universitetsavgifter och andra nyliberala utbildningsreformer, handlar nu allt mer om att få svar på vad som hänt de 43 studenter som kidnappades av polisen i slutet av september. Nyligen upptäcktes färska massgravar som tyder på att de kan ha blivit mördade.

Det var den 26 september som polisen först öppnade eld mot en studentdemonstration i staden Iguala, varvid sex människor dödades och ett tjugotal sårades. Därefter fördes de nu saknade 43 lärarstudenterna bort av polisen som stoppade deras bussar när de var på väg hem efter demonstrationen. De kidnappade ungdomarna gick på lärarhögskolan i Ayotzinapa, som har en lång historia av vänsteraktivism bland sina studenter som huvudsakligen är fattiga ungdomar från landsbygden.
Det mesta tyder på att polisen lämnade över studenterna till en paramilitär grupp från drogkartellen Guerreros Unidos, som därefter tros ha avrättat studenterna. Misstankarna förstärks efter att färska massgravar har påträffats nu i oktober med brända kroppar som dock ännu inte har gått att identifiera. En student som hittades död redan den 27 september har dock kunnat identifieras som Julio César Mondragón, trots att han fått hela sitt ansikte avskuret. Hans stympade kropp hade tydligt placerats ut på en gata i Iguala som ett avskräckande exempel för andra.

Kidnappningen och den befarade massakern på de övriga studenterna visar hur nära samarbetet mellan myndigheterna och de kriminella drogkartellerna är. ”I Iguala har ett politiskt uppror krossats med våld av den del av staten som har blivit en gren av den organiserade brottsligheten. Den här massakern visar hur sköra de demokratiska institutionerna i Mexico är”, säger den kände människorättsaktivisten Sergio Aguayo till Washington Post.
Detta är inte heller någon isolerad händelse. Mord på politiskt aktiva studenter och lärare i de fattiga sydliga delstaterna som Guerrero, Oaxaca och Michoacán är vanliga. Antingen genom direkt polisvåld mot demonstranter på gatan, eller genom kidnappningar och mord som utförs av paramilitära högergrupper som kontrolleras av de mäktiga drogkartellerna. Men det är sällan så många förs bort och mördas samtidigt.

Enligt BBC News har drogkartellen Guerreros Unidos nära förbindelser med Igualas socialdemokratiske borgmästare Jose Luis Abarca Velazquez, och flera av hans släktingar ska vara ledare inom den kriminella organisationen. Efter uppståndelsen runt de försvunna studenterna och de fortsatt växande protesterna uppges borgmästaren nu ha flytt staden tillsammans med polischefen.
Protesterna har också tvingat Mexikos federala myndigheter att ingripa på delstatsnivå och ett tjugotal lokala poliser har gripits, samtidigt som den federala militärpolisen har skickats till Guerrero, officiellt för att hjälpa till med sökandet efter de försvunna ungdomarna, men också för att hålla ordningen bland de allt mer upprörda demonstranterna.

Den federala militärpolisen är själva också ökända för övervåld och andra brott. Just nu pågår en utredning mot flera militärpoliser som sköt ihjäl 22 obeväpnade ungdomar i staden Tlatlaya för knappt tre månader sedan. Soldaterna hävdade först att det hade utbrutit skottlossning mellan dem och ungdomarna, som misstänktes för narkotikabrott. Men senare uppgifter pekar på att ungdomarna var obeväpnade och avrättades kallblodigt av militären.
Efter att först ha varit tyst i en vecka, gjorde Mexikos president Enrique Peña Nieto från det socialliberala partiet PRI till sist ett uttalande där han kallade kidnappningen av studenterna för ”inhuman” och lovade att de skyldiga skulle straffas. Ett par av drogkartellens medlemmar ska också enligt rapporter ha blivit gripna. Men demonstranterna menar att myndigheterna inte har gjort nog.

“Vivos Se Los Llevaron Vivos Los Queremos” – ”De togs ifrån oss levande, vi vill ha dem tillbaka levande!” var slagorden från anhöriga till de försvunna studenterna tillsammans med tusentals andra demonstranter som tagit till gatorna de senaste veckorna och även krävde att Guerreros guvernör Angel Aguirre Rivero från partiet PRD ska avgå. PRD, som kallar sig socialdemokratiskt, är i själva verket med och genomför de nyliberala nerskärningar och reformer som studenterna från början protesterade mot.
I måndags satte demonstranterna eld på stadshuset i Guerreros huvudort Chilpancingo. Under helgen hade 50 000 lärare rest till Chilpancingo för att delta i protesterna tillsammans med studenterna. Demonstrationerna har också fått stöd från EZLN, Zapatistarmén för nationell befrielse, som slåss för ursprungsbefolkningens rättigheter i Mexiko. ”Er smärta är vår smärta, er vrede är också vår vrede”, skrev zapatisterna i ett stöduttalande till studentrörelsen.

På tisdagen tog studenter från organisationen Federationen för socialistiska lantarbetarstudenter över tre radiostationer i Guerrero genom vilka de kunde sprida sitt budskap och kräva guvernör Angel Aguirre Riveros avgång.
Medlemmar av lärarfackföreningen CETEG har också ockuperat byggnader i Chilpancingo, och som svar på Angel Aguirre Riveros påstående att de som demonstrerar är ”kriminella” säger de att: ”Det är den stat som skjuter på ungdomar och gör så att de försvinner som är kriminell”. Lärarfackförbundet meddelar också att man planerar en nationell lärarstrejk i slutet av veckan.

Samtidigt fortsätter studentproteströrelsen i Mexiko att kämpa mot de nyliberala utbildningsreformer som president Enrique Peña Nieto beslutade om tidigare i somras, och som får stöd av samtliga stora partier, inklusive socialdemokraterna. Det inkluderar bland annat privatiseringar, avgifter på vissa utbildningar och att lärarfackföreningarna ska få mindre inflytande. Studenter och lärare kräver också bättre resurser till skolorna, framför allt på landsbygden där det ofta saknas nödvändiga läromedel, tillgång till telefoner och datorer, och ibland till och med toaletter eller rinnande vatten.
Dessa brister i redan utsatta områden och den orättvisa fördelningen av resurser avspeglar i sin tur det djupt segregerade mexikanska klassamhället. Runt hälften av Mexikos befolkning, 54 miljoner av 120 miljoner invånare, lever under fattigdomsstrecket. Samtidigt har antalet mexikanska dollarmiljardärer ökat den senaste tiden från 22 förra året till 27 miljardärer i år. Dessa oligarker, som bland annat berikar sig på Mexikos stora oljetillgångar, är väl sammanlänkade med den politiska eliten, inklusive de tre stora partierna, socialliberala PRI, socialdemokratiska PRD och högernationalistiska PAN.

Den misstänkta massakern på de 43 försvunna studenterna river också upp djupa sår i det mexikanska samhället vad gäller minnet av tidigare massmord på studenter. Då främst den så kallade Tlatelolcomassakern i Mexiko City den 2 oktober 1968. Den gången dödades runt 300 oppositionella studenter av polis och militär när de demonstrerade mot regimen i samband med invigningen av OS, som hölls i Mexiko det året.
Den 2 oktober i år hölls som vanligt en studentmanifestation till minne av massakern 1968, med demonstrationer i bland annat Mexiko City. De nu försvunna studenterna från Ayotzinapa skulle enligt uppgifter också ha planerat att delta i demonstrationerna till minne av studentmassakern 1968.

Per Leander

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.