Kvinnor till vattnets och livets försvar!

maxima
BREV: Peru är
ett av de länder i världen som kommer att drabbas svårt av klimatförändringar och vattenbrist som konsekvens av bland annat glaciärernas nedsmältning.
Gruvverksamhet har stor miljöpåverkan, oavsett var den sker i världen. För att utvinna mineraler kräves enorma mängder vatten som sedan släpps ut förorenat med tungmetaller. Detta drabbar djur, växter och människor. På så sätt hotas matsäkerhet och matsuveräniteten i ett land som redan har höga undernärings siffror särskilt hos barn på landsbygden.
Gruvdriften är därför en återkommande källa till konflikter. Mer än 80 procent av de sociala konflikterna i Peru är miljörelaterade och ofta kopplade till konflikter kring vattentillgång. Det folkliga missnöjet skapar protester i form av manifestationer och vägblockader. Då svarar den peruanska staten med att bryta mot sin egen grundlag genom att inskränka medborgerliga rättigheter, utöva övervåld som leder till dödsfall och genom att kriminalisera protestledarna. Under de senaste åren har över 20 civila dödsfall förekommit i samband med protester mot gruvorna. Hundratals ursprungsfolks- och småbrukarledare som kämpat för miljön har ställts inför rätta och hotas av stränga straff.

Parallellt med detta har miljölagstiftning urholkats och anpassats för att gynna gruvexploatering. Företagen är tvungna att göra miljökonsekvensanalyser. Men dessa görs ofta om och och om igen, fram tills de kommer till slutsatsen att verksamheten får påbörjas. Företagen tar ofta till olagliga metoder för att driva igenom sin vilja och påbörja utvinning och domstolarna ger lätt vika för gruvföretagens påtryckningar.
Conga projektet i Cajamarca i norra Peru satsar på att bli världens största guldexploateringsprojekt. Om planerna förverkligas skulle det få stora konsekvenser för vattnet i regionen eftersom de påverkar fyra sjöar, 700 bäckar, 120 bevattningskanaler och 40 laguner som ingår i fem flodsystem. Trots flera års massiva protester i provinsen Cajamarca och över hela Peru för att hindra detta statligt subventionerade attentat mot vattnet, fortsätter företaget Yanacocha med sina planer. Bland företagets investerare hittar vi bland annat de Svenska  AP-fonderna. Därigenom bidrar våra pensionspengar till brott mot de mänskliga rättigheterna och mot naturens rättigheter.

Gruvexpansionen har genuskonnotationer som påverkar kvinnors liv negativt, därför är kampen för vattnet också en kvinnokamp. Många inslag i det produktiva och reproduktiva arbetet som kvinnor utför på landsbygden är vattenrelaterade. Matlagning, hälsa, hygien, att ge dricksvatten till djuren och bevattna vissa odlingar ansvarar traditionellt kvinnorna för. Därför belastas kvinnornas arbetsbörda av vattenbrist. Men när vattnet dessutom är förorenat med tungmetaller är det ofta också kvinnorna som drabbas när det är de som tvättar kläderna för hand vid bäckar och floder. Men även deras rörelsefrihet begränsas när gruvlägren slår sig ner nära byarna och de riskerar att utsättas för sexuella trakasserier och våldtäkter. Även de alkoholrelaterade problemen ökar och det är inte ovanligt att bordellverksamhet uppstår i anslutning till gruvlägren.

Gruvprojektet Congas utvidgning har hittills bromsats till viss grad tack vare Lagunernas Väktare. Det handlar om hundratals kvinnor och män som dag och natt vakar över de två hotade lagunerna belägna på cirka 4000 meter över havet, för att se till att gruvverksamheten inte skall påbörjas, då det definitiva tillståndet från myndigheterna ännu inte är klart.
En kvinna som vägrar att sälja sin mark har blivit en symbol för kampen mot projektet. 48-åriga Máxima har aldrig fått gå i skolan men har mod nog att trotsa en transnationell gigant. På grund av detta har hon och hennes familj blivit måltavla för hot, trakasserier och skadegörelse av deras hem. Dessutom har hon och hennes dotter misshandlats fysiskt av polis och gruvbolagens privata vakter. När de inte kunde knäcka henne med våld har företaget nu gått den juridiska vägen så att en lokal domstol dömt henne och familjen till vräkning och fängelse i 2 år och 8 månader. Men domen har överklagats och solidaritetskampanjen för Máxima växer dag för dag.
Det var därför som vi, fyra kvinnor med peruansk bakgrund bosatta i Sverige: Gladys, Nidia, Noemi och Carmen, beslutade starta en kampanj även här. Vi ville synliggöra kvinnokampen som ursprungsfolkskvinnor och småbrukarkvinnor i Latinamerika för till vattnets försvar. Under kampanjens första fas vill vi särskilt sätta symboliskt fokus på Máximas fall. Därför har vi satt igång en fotokampanj där folk har poserat med skyltar med texten: ”Vi är alla Máxima Acuña”. Bland de som hittills ställt upp på vårt initiativ finns Athena Farrokhzad , Judith Kiros, Devrim Mavi, Lawen Mohtadi, Mattias Gardell, med flera. Även gruvmotståndskämpar från Sápmi, Ojnareskogen och den samiska sångerskan Sofia Jannokk har tillsammans med många andra visat sitt stöd. Kopior på dessa bilder kommer Máxima att få del av.

Syftet med kampanjen är förutom solidariskt stöd till Máxima och Lagunernas Väktare, att sätta press på den peruanska regeringen så att trakasserierna, hoten och våldet mot småbrukarna i Cajamarca upphör. Vi vill också att de svenska AP-fonderna skall se över investeringarna i gruvprojektet Conga och andra liknande investeringar som bryter mot mänskliga rättigheter och hotar vattnet och miljön.

Gladys Aranibar,
Nidia Loarte,
Noemi Ferrando
 och Carmen Blanco

 

■ Vill du veta mera eller hjälpa till i kampanjen hittar du oss på Facebook-gruppen ”Kvinnor till vattnets och livets försvar”

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.