Ukraina: ”Varken revolution eller fascistisk kupp”

19 september 2014

Förstasidan, Intervju, Nyheter, Utrikes

Volodymyr Isjtjenko forskar om sociala rörelser vid Kievs universitet

Volodymyr Isjtjenko forskar om sociala rörelser vid Kievs universitet

 

Inbördeskriget fortsätter att slita sönder Ukraina. Det som hände på Maidan var varken någon revolution eller fascistisk kupp, men det finns en risk att det snart blir det, säger den ukrainske marxisten Volodymyr Isjtjenko, som menar att arbetarna i både västra och östra Ukraina nu måste se bortom nationalismen och enas för sina gemensamma klassintressen och stoppa kriget.

Barrikaderna och tältlägren har rensats bort från Självständighetstorget ”Maidan” i centrala Kiev. Det är svårt föreställa sig de massdemonstrationer och gatustrider som utspelade sig här i vintras och som resulterade i att den sittande presidenten Viktor Janukovytj störtades. En del kallar det som hände för en demokratisk revolution, andra menar att det var en fascistisk kupp.
Men det var varken en revolution eller en fascistisk kupp menar den marxistiske sociologen Volodymyr Isjtjenko som forskar om sociala rörelser vid universitetet i Kiev och även skriver krönikor för den brittiska tidningen The Guardian.
– Nej, det var definitivt ingen revolution. Det var en folklig missnöjesrevolt, men samtidigt saknade den stöd i stora delar av landet. Den var väldigt tydligt geografiskt avgränsad till västra Ukraina och färgades av den nationalism som finns där, säger Volodymyr Isjtjenko.
– En revolution skulle innebära fundamentala förändringar av staten, byråkratin och politiken, men vi har inte ens sett några försök att bekämpa korruptionen eller oligarkerna. Maidan lyfte heller aldrig sociala och ekonomiska frågor. Det var en folklig missnöjesrevolt som ledde till att de styrande politikerna byttes ut, men det har inte medfört någon egentlig förändring av samhällsinstitutionerna i Ukraina. Det är samma politiska elit och oligarker som har makten idag som tidigare, säger han.

En del menar att det var en fascistisk kupp. Vad säger du om fascisternas medverkan i Maidan, hur stor är deras roll?
– Det är definitivt ingen fascistisk junta som har tagit makten i Ukraina, som vissa inom vänstern påstår. Fascisterna har fått en del ministerposter, de är alltså med i den nya regeringen, men de är i minoritet där. Samtidigt ska vi inte underskatta dem. Många som stödjer Maidan försöker tona ner fascisternas roll och säger att de inte har något inflytande över politiken. Det är också helt fel och en farlig ståndpunkt, säger Volodymyr Isjtjenko.
– Men problemet är inte bara fascisterna utan att hela mainstream politiken i Ukraina går allt mer åt höger. De vanliga högerpolitikerna tävlar nu med fascisterna om vilka som är de bästa nationalisterna. Kriget och den ekonomiska krisen kan leda till en farlig utveckling. Om president Petro Porotjenko framstår som svag och ger efter för separatisternas krav, så kommer han att bli angripen av sina politiska motståndare som en landsförrädare. Den här dynamiken är mycket farlig. Det finns en risk för en riktig extremhögerkupp. Så jag skulle sammanfatta det som att idag har vi inte någon fascistisk junta i Ukraina, men det finns en risk att det blir en fascistisk kupp och att en militärjunta tar över makten i landet. Jag vill inte förutspå att det blir så, men det finns en risk, säger Volodymyr Isjtjenko.
– Hur som helst så har vi nu en regering som domineras av den nyliberala högern, och som är väldigt aggressiv vad gäller att driva igenom sina nyliberala reformer. Premiärminister Jatsenjuk har precis presenterat den största privatiseringsreformen i Ukrainas historia. Det gäller även i sjukvården och utbildningsväsendet.

Vad händer i östra Ukraina, är det en rysk invasion eller vanligt folk som gör uppror?
– Redan i februari började folk i Donbass i östra Ukraina att protestera mot regimskiftet i Kiev och den så kallade Anti-Maidan-rörelsen föddes. Det var verkligen massiva demonstrationer i Donetsk och Charkov med tiotusentals deltagare. Människorna där var missnöjda och till och med rädda för vad som hände i Kiev. Dessutom var protesterna i öst, i alla fall i början, mer av en gräsrotsrörelse än vad Maidan var.
– Ryssland ingrep först långt senare, och det är fortfarande oklart om händelserna i april, då Donetsk och Lugansk förklarade sig som självständiga folkrepubliker, var en rysk idé eller om rebellerna agerade på eget initiativ. Men det står klart att många ryska medborgare har rest till Donbass för att delta i upproret, även om majoriteten av rebellerna är östukrainare. Igor Strelkov, en av de mest kända rebelledarna, är en rysk nationalist som har deltagit som frivillig i krigen i Jugoslavien och Transnistrien. Jag tror inte att han skickades till Donbass på order av Putin utan att han själv såg en möjlighet i det maktvakuum som rådde att försöka ta över ledarskapet för upproret, säger Volodymyr Isjtjenko.

Det fanns sedan långt tidigare en grogrund för upproret i Donbass menar Isjtjenko.
– Det var inte Ryssland som uppfann de regionala skillnaderna i Ukraina, problemen med diskriminering av rysktalande, och de socioekonomiska skillnaderna mellan väst och öst. Det är verkliga existerande problem som leder till missnöje och det är inte Ryssland som har ansvar för att det är så utan de styrande ukrainska politikerna, säger Volodymyr Isjtjenko.
– Men Ryssland påverkade ändå utvecklingen i östra Ukraina genom annekteringen av Krim. Det fick den rysktalande befolkningen här att tro att Donbass också skulle kunna ansluta sig till Ryssland genom att hålla en folkomröstning och förklara sig självständiga. Men jag tror inte att Ryssland planerade det här, på samma sätt som Maidan inte heller var orkestrerat av västmakterna. Men EU och USA såg sin chans att utnyttja Maidan för sina egna intressen, och på samma sätt har Ryssland senare gått in för att utnyttja upproret i östra Ukraina. Jag tror inte att ryska trupper var med när upproret började, men nu under sommaren så har det blivit allt tydligare att Ryssland på olika sätt har börjat stödja rebellerna, säger Volodymyr Isjtjenko.

Vad tror du händer nu med vapenvilan och kriget?
– Vapenvilan borde ha slutits långt tidigare och president Porosjenko borde inte ha fört det här brutala kriget mot utbrytarrepublikerna. Det var ett stort misstag som har lett till att Ukraina har slitits sönder. Han borde ha börjat förhandla med separatisterna direkt i våras för att försöka tillmötesgå några av deras viktigaste krav och på så sätt ha undvikit kriget, säger Volodymyr Isjtjenko.
– Protesterna i östra Ukraina var berättigade och kampen där var till en början fredlig. Men Kiev ignorerade vad folket i öst ville och hoppades att det skulle gå över av sig självt, vilket det inte gjorde. Det har resulterat i att separatisterna tagit till vapen och de har varit väldigt framgångsrika. Det är uppenbart att Ukrainas armé inte kan besegra separatisterna, om man inte får betydande militär hjälp från Nato.
– Att Ryssland lägger sig i har inte heller varit bra. Den ryska imperialismen är aggressiv, men det är inte bara Ryssland som är inblandat. Den amerikanska imperialismen är globalt mycket starkare. Men USA behöver inte skicka egna trupper till Ukraina. De kan istället låta ukrainska soldater dö för USA:s intressen. USA har till skillnad från EU också drivit på för hårdare sanktioner mot Ryssland, medan EU-länder som är mer beroende av Ryssland har velat vara försiktigare, säger Volodymyr Isjtjenko.

Vad kan vänstern i Ukraina göra nu?
– Vi inom vänstern måste försöka skapa en rörelse som kan ena arbetarna i östra och västra Ukraina. Det kan vi göra genom att istället för att prata i nationalistiska termer börja prata om de klassintressen som förenar oss. Samtidigt kan vi inte bortse från de nationella känslorna, och till exempel språkfrågan och att många människor i öst faktiskt saknar Sovjetunionen. Det har visat sig vara viktiga frågor som måste respekteras, säger Volodymyr Isjtjenko.
– Själv tror jag på ett mer pluralistiskt Ukraina, mer eller mindre uppbyggt som en federation. Jag tycker också att Ukraina ska förbli en neutral nation, vi ska inte gå med i Nato. Inte bara för att Putin är kritisk mot det, men för att de ukrainska arbetarna faktiskt inte har något eget intresse av att gå med i Nato. Det är heller inte de ukrainska arbetarnas intresse att stödja oligarken Porosjenkos regering. Det är inte arbetarnas regering. Så vi måste ha ett vänsteralternativ. Just nu är vi inte så starka, men vi får göra vad vi kan.

Text och foto: Per Leander

, , , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.