Står vi på randen till en svensk skatterevolt?

01 september 2014

Förstasidan, Inrikes, Kommentar, Nyheter

 Game Over Reinfeldt

KOMMENTAR. De senaste åtta årens skattesänkningar är framdrivna av näringslivets lobbyister. Uppslutningen bakom ett solidariskt välfärdssystem är starkare än någonsin. Det är den skatterevolten som kommer att fälla regeringen Reinfeldt.

Om man lyssnade noga på tisdagens politikerutfrågning i radion av statsminister Fredrik Reinfeldt, var det avsnittet om skatterna som var mest avslöjande. Där fick vi en ovanligt öppen inblick i hur ett systemskifte på svenska organiseras.
Utgångspunkten, som utan några som helt ifrågasättanden också accepterades av radions utfrågare, var statliga Konjunkturinstitutets uppgifter att det saknas 120 miljarder i statsbudgeten om regeringen vill uppnå ett enprocentigt överskott i statsfinanserna till 2018.

Detta överskottsmål är en politisk konstruktion med samma ursprung som de krav som EU, Världsbanken eller Internationella valutafonden ställer på all världens regeringar och som lett till förödande konsekvenser för länder som Grekland och Portugal. Syftet är att minska utrymmet för en aktiv statlig politik och sociala reformer för att istället föra över en så stor andel som möjligt av de gemensamma resurserna till ”marknaden” det vill säga privata företag och investerare. Trots att det officiella motivet är att stimulera ekonomin ifrågasätter få idag att dessa krav på budgetdisciplin är en central orsak till att världsekonomin har haft så svårt att hämta sig efter bankkraschen 2008. Däremot har den lyckats med att öka samhällsklyftorna och göda marknaden.
Orsaken till Reinfeldts och Borgs förmenta problem med att nå det överskottsmål man så hett åstundar är naturligtvis de massiva skattesänkningar man genomfört sedan 2006. De uppgår nu sammanlagt till närmare 1 000 miljarder kronor.

Denna gigantiska minskning av den gemensamma sektorn har man inga som helst planer på
att återställa. Istället använder man överskottsmålet som argument för att avvisa alla reformkrav som oansvariga. Men kommer det ändå inte att fattas pengar för att uppnå målet?
Nej, menade Reinfeldt i intervjun, vi har ett medel som många andra länder saknar.
Vi har få indexerade offentliga utgifter. Och just så har det svenska systemskiftet genomförts.
Moderaterna har i en mening rätt när de säger att det svenska välfärdssystemet består. Institutioner som socialförsäkringar eller utbildning är i huvudsak generella och offentligt finansierade. Det som har hänt är att de successivt urholkats. Ersättningsnivåerna har sänkts, i sjukförsäkring och föräldraförsäkring under 1990-talet, liksom senare A-kassan och pensionerna. Men framförallt har nivåerna och maxtaken under långa tider legat stilla för barnbidrag, studiemedel, A-kassa, eller bostadsbidrag. Utbildning, sjukvård och annan offentlig service har under många år fått reala nedskärningar. Vad Reinfeldt i förbigående avslöjade var alltså att han med överskottsmålet som ursäkt kommer att fortsätta urgröpningen av det svenska  välfärdssystemet.

Inte genom braskande beslut utan genom fortsatta icke-beslut. Så ser den svenska modellen för systemskifte ut. Mer roande var Reinfeldts försök att avvisa skattehöjningar med argumentet att det skulle kunna leda till skatterevolter. In your dreams, Reinfeldt.
De massiva skattesänkningar som genomförts under de senaste åtta åren har inte drivits
igenom av något uppror mot ett förslavande skattesystem. De är resultatet av välorkestrerade PR-kampanjer av näringslivsfinansierade lobbyorganisationer.
Den folkliga uppslutningen bakom ett solidariskt finansierat välfärdssystem är starkare än någonsin. Som Stefan Svallfors forskning visat är en bred majoritet av svenska folket – också bland borgerliga väljare, beredda att stödja skattehöjningar som går till skola, sjukvård och omsorg. Det är den skatterevolten som kommer att fälla regeringen Reinfeldt den 14 september.

Kjell Östberg

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.