Hur ska vi integrera de ”etniska svenskarna”?

11 september 2014

Förstasidan, Inrikes, Nyheter, Politik, Stockholm

Botkyrka map

BOTKYRKA: Nyligen släppte Mångkulturellt centrum i Botkyrka (MKC) en studie om hur vita majoritetssvenskar i södra Botkyrka upplever sin livssituation. Studien är en del av Open Society Foundations rapport om den vita arbetarklassen i några europeiska städer. En intressant aspekt av studien är att den vänder på integrationsfrågan: Istället för att ännu en gång fokusera på integration av människor med utländsk bakgrund, undersöker rapporten hur benägna de ”etniska svenskarna” egentligen är att anpassa sig till dagens Sverige.
Studien är genomförd av Tobias Hübinette och Charlotte Hyltén-Cavallius som bägge arbetar på Mångkulturellt Centrum i Fittja i norra Botkyrka.
Svenskarna i södra Botkyrka är som grupp relativt välmående. De har högre sysselsättningsgrad och färre ohälsodagar än riksgenomsnittet, de har ett högt valdeltagande och de klarar sig bättre i skolan. Ändå har de en känsla av att vara missgynnade och en närmast existentiell oro inför det mångkulturella, moderna Sverige.
– Även om rapporten specifikt behandlar majoritetssvenskar i södra Botkyrka, så är den troligtvis applicerbar på majoritetssvenskar i Storstockholm i allmänhet, inte minst eftersom den segregation som gäller i Botkyrka kommun liknar den som gäller för hela huvudstadsregionen. Vår rapport utgör den hittills största empiriska studie som utförts om majoritetssvenskar och i relation till svenskhet och vithet i en svensk akademisk kontext, säger Tobias Hübinette.
Rapporten baseras på 12 fokusgruppmöten med 70 invånare i södra Botkyrka, och på 22 intervjuer med tjänstemän och företrädare för civilsamhället som arbetar och är engagerade i samma område. Vid rekryteringen av fokusgruppdeltagare användes termen “majoritetssvenskar”. Termen behandlades som en öppen kategori av forskarteamet på det sättet att det var upp till deltagarna själva att bestämma om de tillhörde denna kategori eller inte. Några få deltagare var blandade och adopterade med ett icke-västerländskt ursprung men alla identifierade sig själva som “majoritetssvenskar”.

Botkyrka är en kommun i södra delen av Storstockholm. Det går en tydlig skiljelinje mellan kommunens norra del, som domineras av minoriteter, och dess södra del, där de flesta av majoritetssvenskarna bor. Botkyrka är den första kommunen i Sverige som uppnått en situation där majoritetssvenskar utgör den största demografiska gruppen bland flera: över 55 procent av kommunens befolkning har idag utländsk bakgrund. Demografiskt innehåller södra Botkyrka, med 44 447 invånare (varav majoriteten är vita), det svenska samhällets alla sociala skikt och alla olika boendeformer. Det är också ett fäste för populistiska enfrågepartier i huvudstadsregionen. Tillsammans fick sådana partier en fjärdedel av rösterna i kommunvalet 2010. I sammanhanget utmärkte sig Sverigedemokraterna med en hög andel av ungdomars och unga vuxnas röster i 2010 års skolval.
– Det höga väljarstödet för Sverigedemokraterna, tillsammans med områdets statistiska representativitet för Storstockholm i allmänhet, samt att Botkyrka är en lika tydligt segregerad kommun som vilken annan Storstockholmskommun som helst, bidrog till valet av södra Botkyrka som plats för studien, berättar Charlotte Hyltén-Cavallius.

Botkyrka kommun styrs av Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Botkyrka är allmänt ansett som en förebild i arbetet med frågor om inkludering, en styrningspolicy som kallas för den ”interkulturella strategin” inom kommunen. Med andra ord utmärker sig Botkyrka som en av de mera progressiva kommunerna i Sverige genom den förda politiken som syftar till att bygga ett socialt hållbart samhälle och utan diskriminering och exkludering av minoriteter.
Men samtidigt är det inte detta som Botkyrka är känt för via medierna.
– Medias makt i att konstruera och reproducera stereotypa bilder och framställningar av platser och människor syns mycket tydligt i fallet Botkyrka, som är en oerhört stigmatiserad kommun. Norra Botkyrka och dess minoritetsbefolkning associeras med ghetton, brott, gäng, upplopp, fattigdom och annorlundahet, och den här mediebilden spiller över på Botkyrka i stort, säger Charlotte Hyltén-Cavallius.
Mediebilden påverkar även majoritetssvenskarna i södra Botkyrka. Detta kan till viss del förklara varför många invånare i södra Botkyrka identifierar sig själva med sina stadsdelar snarare än med kommunen som helhet. Det kan också vara en förklaring till det starka väljarstödet för populistiska enfrågepartier i området och stödet för Tullingepartiets strävan att bryta sig loss från Botkyrka och bilda en egen kommun. I samband med valen 14 september, genomför Botkyrka en folkomröstning om frågan om kommunen ska delas i två kommuner eller inte. På söndag kan Stockholm alltså få en ny kommun om Botkyrka röstar ja till att Tullinge bryter sig loss.
Bara Tullingepartiet och Sverigedemokraterna är för en delning, men alla partier i kommunfullmäktige förutom Socialdemokraterna lovar att respektera utgången.
– Majoritetssvenskarna uttryckte en stark känsla av hemmahörighet både till nationen, till huvudstadsregionen och till sina respektive stadsdelar samtidigt som de känner sig otrygga och främmande i Norra Botkyrka. Många majoritetssvenskar i södra Botkyrka vill aktivt och medvetet bo och leva segregerat, tror Tobias Hübinette.
Vad bör då göras för att få de ”etniska svenskarna” att anpassa sig till det mångkulturella, moderna Sverige?
– Generellt behövs det en ny berättelse om Sverige och en ny svenskhet som också inkluderar minoritetsbefolkningen. Samtidigt måste integrationsfrågorna aktivt adressera och inkludera även majoritetsbefolkningen, avslutar Tobias Hübinette
Marco Jamil Espvall

, , , , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.