Vad betyder ”Rasifierad”?

18 juli 2014

Förstasidan, Insändare

INSÄNDARE. Hej! Tidningens skribenter har på sista tiden börjat använda begreppet rasifierad i många olika situationer. Jag tycker det är omöjligt att få något grepp om vad skribenterna menar med detta nyuppfunna begrepp. Vad ska det betyda egentligen? Vad utmärker en ”rasifierad” person?
Göran Dahlman

Marco EspvallChefredaktören svarar:
Hemsidan Rummet (rummets.se) är en plattform för samtal, diskussion och analys för rasifierade feminister och antirasister. Där förklaras ”rasifierad” så här:
”Rasifierad är en term som beskriver personer som, på grund av sina (kroppsliga) utseenden, blir tillskrivna en viss rastillhörighet och egenskaper som förknippas med den. Uttrycket beskriver en process, att bli tillskriven någonting, och pekar därför på att “ras” är en social konstruktion.”
Rasifierad är inte ett nytt ord i akademiska sammanhang, men på sistone har det börjat sprida sig även till allmänspråket.
Rasifieringsbegreppet användes redan 1961, i boken Jordens fördömda, av den tidiga postkolonialisten Frantz Fanon. Fanon använde begreppet ”rasifiering av tanken”. Rasifieringsbegreppet som det används idag myntades av Robert Miles i boken Racism. Rasifieringsteorin bygger på en teoribildning med grundantagandet att ras och etnicitet är sociala konstruktioner. Några egentliga raser existerar alltså inte enligt teorin – utan det är föreställningar och myter om raser som står bakom rastänkandet inom den gamla forskningen och i samhället. Forskare som använder begreppet beskriver processerna som konstruerar rasidentiteter.
Teoribildningen försöker blottlägga hur föreställningar om människoraser och etniciteter orsakar strukturell diskriminering genom samverkan med exempelvis klasstillhörighet. Forskare studerar alltså hur ras skapas genom föreställningar och hur dessa föreställningar kommit att prägla synen på samhället, arbetsmarknaden, historia och så vidare. Begreppet är även sammankopplat med intersektionalitet, en teoretisk infallsvinkel som de senaste åren fått ökad spridning även utanför akademiska kretsar, och som har diskuterats i Internationalen på sistone.

Marco Jamil Espvall

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.