Sametinget tar ställning i gruvfrågan

21 maj 2014

Förstasidan

Gruvmotståndet. Foto: Emma Lundström

På eftermiddagen den 20 maj togs ett beslut som kan få de stora gruvbolagen att slita sitt hår. Då antog Sametinget plenum – på rekordkort tid, närmare bestämt trettio minuter – enhälligt en gruv- och mineralpolicy gällande exploateringar i Sápmi. En policy som började utformas
redan 2011 och är produkten av många, stundtals hårda, debatter. Diskussionen har framförallt handlat om vem som ska ha rätt att tycka till om exploateringar i Sápmi. Ska någon röst väga tyngre än andra? Sametingets? Samebyarnas? Och vad har enskilda berörda samers röst för betydelse? En arbetsgrupp har jobbat med ett förslag sedan förra plenum, ett förslag som med några få ändringar sedan antogs av styrelsen.

När nu frågan togs upp igen kom ändringsförslag från Marie Persson, från Landspartiet svenska samer, och Mats Berg, från Samelandspartiet. De ville först och främst ändra formuleringen kring vem som ska höras, till exempel vid beslut om undersökningstillstånd. Istället för ”Sametinget och samebyarna” ville de genomgående ha formuleringen ”Sametinget, berörda samer och samebyar”.
Gruv- och mineralpolicyn antogs sedan av plenum med Marie Perssons och Mats Bergs ändringar. De kanske viktigaste punkterna i policyn är, för det första, att ingen exploatering får ske i Sápmi innan Sverige har godkänt urfolkskonventionen ILO 169 och den Nordiska samekonventionen. För det andra att alla parter – alltså Sametinget, berörda samer och samebyar – måste ha sagt ja innan exploatering medges från samiskt håll. Om någon av parterna säger nej, då är det nej som gäller.

Text och foto:
Emma Lundström

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.