Våldet är en mansfråga

kristinawicksell webI söndags dog en fotbollssupporter efter en misshandel i samband med en allsvensk match. Att det finns våldsamma fotbollssupportrar är knappast en nyhet och frågan har diskuterats många gånger tidigare. Nu blir problemet förstås mer aktuellt än någonsin. Alla ställer sig frågan ”Vad ska vi göra åt detta?”.
Och ja, visst borde fotbollsklubbarna och politikerna ta tag i detta fotbollsrelaterade våld och tydligt markera att det inte är okej. Det måste lösas på kort sikt. Jag är dock rädd att man blundar för vad detta egentligen handlar om – att man inte vågar ta tag i det riktiga problemet: maskulinitet och manlighet.
2013 registrerades 1271 våldsbrottsling­ar i Sverige. Av dessa var 1196 män. Det vill säga 94 procent. Året innan var hela 96 procent av de våldsbrottsdömda män. Det här är ingen slump, och det är ingen slump att manligt kodade sporter och sammanhang är mer förknippade med våld.
Även om man skulle ta hårdare tag med fotbollssupporterkulturen och med lag­stiftning stoppa det våld som förekommer där så skulle vi inte lösa det långsiktiga och riktiga problemet – mäns våld. Våldet förekommer överallt och tar sig bara uttryck på olika sätt. Idag lockar fotbollen till sig våldsamma män, men de hade lika gärna kunnat söka sig någon annanstans.
När en fotbollstränare för ett tag sedan avgick på grund av hot han fått kallade statsminister Fredrik Reinfeldt till presskonferens. Det är bra, detta ska tas på allvar, och det hänger i allra högsta grad ihop med mäns våld mot kvinnor, med våldtäktsdebatten och med det nazistiska våldet. Det som förenar alla dessa former av våld är män och maskulinitet.
Om alla som idag förfäras över det som hänt på allvar vill stoppa våldet så krävs ett bredare perspektiv.

Vi måste ta tag i den maskulinitetsnorm som skapar våldsamma män. Vi måste våga se att det inte handlar om individer eller om kulturer i enskilda sällskap. Vi måste våga se vad vi uppfostrar pojkar till.
De som använder våld gör det av en anledning, givetvis. Våld kan vara ett symptom på andra problem. Ofta handlar det om ett utanförskap, en frustration eller om en oförmåga att hantera problem på andra sätt. Dessa problem löser man förstås inte genom att stoppa våldet, men våldet i sig handlar om maskulinitet och vore det inte för den mansnorm som idag finns så skulle utanförskapet, frustrationen och problemen förmodligen hanteras på ett annat sätt. Därför är det så extremt viktigt att vi vågar se det bredare perspektivet.
Vi måste se till att föräldrar och personal inom barnomsorg och skola har kunskap kring genus och är medvetna om vilka förväntningar de ställer på flickor respektive pojkar. Vi måste se till att populärkulturen tar sitt ansvar och ifrågasätter de snäva och skadliga könsroller som idag dessvärre är norm. Vi kan inte lära unga pojkar att de ska använda våld för att kommunicera, även om det i den åldern bara handlar om en ”kärleksfull knuff” eller ett ”retsamt drag i håret”. Vi måste se till att pojkar får tillgång till ett känslouttryck, ett språk och empatisk förmåga på samma villkor som flickor.
Det är så fruktansvärt tragiskt det som hände, men jag tror att få personer är förvånade.
Är det inte dags för den maskulina fotbollskulturen och våra politiker med Reinfel­dt i spetsen att våga tänka långsiktigt och hitta lösningar på våldet? Är det inte dags att vi börjar se våldet som en mansfråga? Är det inte dags att reagera?

Kristina Wicksell

 

Lästips:

De som läst min krönika ska förstås läsa vidare i boken Med uppenbar känsla för stil: Ett reportage om manlighet
av Stephan Mendel-Enk, eftersom den handlar just om manlighet och de ideal som råder inom mansdominerade områden.

Krönikan har tidigare publicerats
på Kristina Wicksells blogg.

, ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.