Snabba kast i extrem stad

11 april 2014

Böcker, Förstasidan, Kultur

Jag älskar dig inte

Moskva, jag älskar dig inte
av Sergej Minajev
Översättning Johanna Lindbladh
Bokförlaget 2244 (2014)

”Moskva var i själva verket en hora. Hämningslös, omoralisk, inte överdrivet hygienisk och fruktansvärt dyr”, skriver Sergej Minajev i sin nya roman Moskva, jag älskar dig inte. Titeln är troligen inspirerad av DJ Smashs superhit Moscow Never Sleeps, vars refräng ”Moskva, jag älskar dig” spelades regelbundet på ryska nattklubbar såväl som i bilstereoapparater häromåret.
En väska med en miljon dollar kommer bort, och vandrar från hand till hand mellan yrkesmördare, misslyckade artister, datanördar, illegala immigranter, tjetjenska maffian, fyllon, poliser, prostituerade och hallickar, samtidigt som väskans riktiga ägare jagar efter pengarna. Sergej Minajev lyckas på så sätt presentera stadens många olika människotyper, även om det bara är extremerna vi får träffa på, och de vanliga moskvaborna lyser med sin frånvaro.

Det är en resa genom det moderna, snabba, kapitalistiska Moskva, där extrem rikedom och skönhet kontrasteras med smuts och fattigdom, men där marknaden ännu inte helt har suddat bort det sovjetiska arvet. Historien utspelar sig under några varma septemberdagar 2010, samtidigt som stadens borgmästare Jurij Luzjkov efter 20 år vid makten plötsligt för sparken efter korruptionsanklagelser. En bisats i boken, men ändå ett tecken på att det är en tid av osäkerhet och förändring i luften.
Mot slutet dyker även Sergej Udaltsovs Vänsterfront upp för folk ”som önskar livet ur alla dessa förbannade portföljinvesterare, ministrar, tjänstemän, poliser och hela jävla säkerhetspolisen omgärdad av horor i skrikiga kläder”. Fast det är fortfarande ett år kvar tills proteströrelsen blossar upp och ska samla hundratusentalet arga demonstranter på stadens gator.

Moskva, jag älskar dig inte är en lättläst bok med snabba kast. En grov satir med svart humor, brutalt våld, svek och skildringar av människors girighet och drömmar som brister, när de plötsligt kommer över väskan med pengarna, och sedan lika plötsligt förlorar den. Lätt fånget, lätt förgånget. Utöver det är det inte så mycket mer, men kanske är det inte heller meningen. ”Människor lever och dör för att i morgon bli nyheter på Twitter. I en stad de inte älskar, och som inte heller älskar dem.”

Per Leander

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.