Humaniora som samhällsförändrande kraft

03 april 2014

Förstasidan, Intervju

Idag, den 3 april, lanseras den nya nationella tankesmedjan Humtank, vars huvudsyfte är att visa på de humanistiska ämnenas nödvändighet för samhällsutvecklingen.
– Under flera års tid har det hävdats att humaniora skulle vara i kris. Vår ingång är att det inte är humaniora som är i kris, utan samhället, förklarar Jesper Enbom, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitetet och en av representanterna för Humtank.
Han berättar att tankesmedjan består av humanioraforskare från tolv olika lärosäten runt om i landet, som alla på olika sätt varit drivande i att föra ut humaniora.Jesper Enbom. Foto: Jonatan Johansson

Jesper Enbom menar att syftet med tankesmedjan är att visa perspektiv på samhället som sätter människan och människans relationer i centrum:
– Vi vill fylla ett tomrum i samhällsdebatten och visa att ekonomisk vinning inte är den enda drivkraften. Det finns ett sug i samhället efter de här idéerna. Vi befinner oss i ett läge där de humanistiska perspektiven efterfrågas. Det handlar om vikten av att kunna kommunicera med varandra, att förstå det samhälle vi lever i idag utifrån hur det har utvecklats.
Forskarna vill också visa på att nyttoperspektivet har varit alldeles för snävt i debatten:
– Humanistisk forskning är nyttig och nödvändig och ett samhälle kan faktiskt inte existera utan de perspektiv som humaniora bidrar med.

Hur ska Humtank gå till väga för att föra in de humanistiska perspektiven i samhällsdebatten, rent konkret? Jesper Enbom säger att det handlar om att uppmuntra och lyfta fram företrädare för humaniora, att se till så att de vågar göra sina röster hörda i aktuella samhällsfrågor:
– Vi anser att det bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Därför riktar vi oss dels mot den breda allmänheten och dels mot beslutsfattare, men också mot andra humanister. Vi vill få dem att se vikten av att de själva deltar i samhällsdebatten och inte drar sig undan på kammaren.
Humtank ska även presentera rapporter och utredningar som lyfter fram de perspektiv som de anser hittills har varit undanträngda:
– För att demokratin ska fungera så behöver vi se till alla människors möjlighet att delta i samhällsdebatten och peka på hur samhällsutvecklingen idag kan förstås ur ett historiskt sammanhang.

Men varför behöver humaniora bli mer synligt i samhällsdebatten? För Jesper Enbom, som dagligdags arbetar med de olika frågorna som ligger inbakade i ordet ”humaniora”, är det självklart:
– För att vi måste gå utanför, eller bortom ett ekonomistiskt och teknokratiskt synsätt. Människan är någonting mer än det som bara mäts i pengar. Vår förhoppning är att vi lyckas belysa ett allt hårdare samhällsklimat och vikten av att de samhällsproblem vi ser i samband med det både behöver förstås, men också åtgärdas.
Men han menar också att det inte bara handlar om att förstå och förklara samhällsproblem, utan också om att företrädare för humaniora vågar delta och bidra till en förändring.

Humtank vill förändra bilden av att företrädare för humaniora sitter på sin kammare och håller på med dammiga böcker.
– Huvuddelen av forskningen inom humaniora handlar om samhällsproblem idag. Det kan handla om eskalerande miljöproblem, om att fascism och nazism åter börjar sprida sig i kölvattnet av den ekonomiska krisen i Västeruropa, om problemen inom skola och offentlig sektor, där marknadifiering och ekonomiska styrsystem, som New Public Management, fått många absurda konsekvenser med långtgående negativa följder för barn och ungdomar, och för samhället som helhet, säger Jesper Enbom.
Samtidigt tillägger han att humaniora inte bara visar på problemen:
– Den visar också på hur den tekniska utvecklingen på olika sätt påverkar människors vardag i positiv bemärkelse. Till exempel forskningen om hur människor med hjälp av den nya teknologin kommunicerar med folk i andra delar av världen.
Han menar att det i detta finns en enorm möjlighet till demokratisering och en ökad livskvalitet för människor, en potential för grundläggande samhällsförändring. Just dessa frågor berörs inom det framväxande forskningsfältet: digital humaniora.

Reaktionerna på den nya tankesmedjan har varit goda, berättar Jesper Enbom:
– Dels från andra lärare och forskare inom humaniora, som tycker att det är härligt att humaniora lyfts fram i ett positivt och framåtsyftande perspektiv, men också från företrädare för andra ämnesområden som menar på att det borde startas tankesmedjor även hos dem.

Slutligen, ett sista frågetecken som behöver rätas ut: varför är det inte humaniora som är i kris utan samhället? Jesper Enbom har ett snabbt svar:
– Det har höjts röster som menar att vi ytterligare borde fokusera på ekonomi och teknik och annat som de tror på kort sikt ska ge ekonomisk nytta. Vi menar att den utveckling vi har sett på senare år istället visar på hur viktigt det är att lyfta fram humaniora och dess fokus på människans livsvillkor.

Text: Emma Lundström
Foto: Jonatan Johansson

, , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.