X-Games: Palestinier som vill flyga fritt

Qalqilya X-GamesDen palestinska staden Qalqilya på den nordvästra delen av Västbanken inringas av den israeliska separationsbarriären i tre väderstreck. En grupp ungdomar som kallar sig X-Games kämpar mot både ockupationen och en kvävande, konservativ atmosfär.

För att kunna förstå Qalqilya X Teams starka uttrycksbehov, krävs det först en förståelse av Qalqilya, en stad på Västbanken som omges av den israeliska separationsbarriären som byggdes 2003. En på sina ställen 8 meter hög mur omsluter staden från norr, söder och öster. Invånarna i Qalqilya måste passera en israelisk militärpost för att komma ut ur och in i sin stad. De flesta av stadens invånare är palestinska flyktingar från det som idag kallas Israel.
Innan den andra intifadan arbetade många människor från Qalqilya inne i Israel. Denna möjlighet till försörjning existerar inte längre. Qalqilya förlorade också mark när muren byggdes. Brist på vatten är ett annat problem. Många familjer har lämnat staden sedan muren byggdes.
Naturligtvis finns det inga fritidsgårdar eller andra mötesplatser för tonåringar i staden. Därför slöt sig en grupp ungdomar samman i ”X-Games” för att åka inlines, skateboard, göra graffiti, framföra beatbox och hiphop, och praktisera parkour: en aktivitet som går ut på att ta sig förbi hinder som hustak, stolpar, bänkar, staket och murar.

Gruppen startades av Sajed Abed-Ulbeh, passionerad inline-åkare och frisör till yrket.
2010 öppnade Sajed en liten skatepark med hjälp av egna besparingar. Men han blev tvungen att stänga den igen när pengarna tog slut. Men Sajed gav inte upp: han och hans vänner flyttade ut sina aktiviteter på gatan och började utveckla nya färdigheter inom hiphop, beatbox och parkour på egen hand. Det var handlingar av trots mot både den israeliska ockupationen och de strikta konservativa reglerna i det egna samhället. Samtidigt var det deras sätt att försöka ha roligt i en muromgärdad stad.
En vändpunkt kom under 2011, i form av två män. Den New York-baserade konstnären Adam Abel hade kommit till Qalqilya för att göra research i samband med ett konstprojekt om fysiskt begränsade utrymmen. I jakt på en ”trixter”, någon som kunde hjälpa honom fram i staden, hittade han människorättsaktivisten Mohammed Othman. Tillsammans besökte de Sajed och X-Games.
Båda insåg omedelbart att detta var något speciellt, något helt unikt.

Mohammed Othman berättar:
– Dom här ungdomarna vill flyga fritt. Dom omges av en apartheidmur i tre väderstreck, och försöker bryta sig loss genom att bokstavligen ta fart i luften oavsett om det är på inlines, skateboards eller via hopp över höga murar. Dom målar, skriver och rappar. Dom har hittat sina egna uttryckssätt. Jag vet inte om det är trots eller på grund av de hinder och begränsningar som sätts av både kulturen dom kommer från och ockupationen.
– Vi bestämde oss genast för en vansinnig idé: Att hjälpa kidsen att bygga en skatepark, och att göra en film om projektet, säger Mohammed.
Det pågående filmprojektet har namnet Qalqilya – Där palestinier lär sig att flyga, och berättar historien om Sajed och X-Games och deras dröm om en skatepark i Qalqilya.
– Vi lovade aldrig ungdomarna någonting, vare sig att vi skulle ro filmprojektet i land, eller att vi skulle kunna hjälpa dom att bygga upp en skatepark, påpekar Mohammed.

Även när han och Abel fick den Dubai-baserade konst- och kulturorganisationen Tashkeel ombord som finansiär i slutet av 2012 och kontrakterat en kalifornisk designer för att designa en skateramp i början av 2013, fortsatte Abel och Othman att tona ner förväntningarna för att inte göra ungdomarna besvikna.
Men efter nio månader av intensiv planering, en veckas byggnadsarbete, motgångar, svett och tårar gick drömmen till sist i uppfyllelse. I oktober 2013 öppnades den nya skaterampen inne i Qalqilya zoo – för övrigt den enda djurparken på Västbanken. Abel och Othman filmprojekt är också i slutfasen.
– Naturligtvis kommer vi inte att överge X-Gamess. Tvärtom, våra band är starkare än någonsin, men vi vill att dom ska lära sig att ta ansvar själva. Vi har sått fröet, nu har dom att vattna det och känna omsorg för det, säger Mohammed Othman, och avslutar intervjun med att säga:
– Rampen och dom här kidsen är unika. De talar ett språk som de flesta människor i Qalqilya inte förstår, och det är viktigt att vuxenvärlden lyssnar. Rampen byggdes inte för en sluten grupp, utan för en växande, öppen gemenskap. Något revolutionerande i sammanhanget är att vi även har några tjejer som är aktiva i X-Games, vilket är väldigt ovanligt här på den konservativa Västbanken.

Qalqilya ramp sajedAdamRama
Text: Marco Jamil Espvall
Foto: Adam Abel

Läs mer om projektet och filmen på: www.qalqilyathefilm.com

, , , , ,

Subscribe

Subscribe to our e-mail newsletter to receive updates.